En del av Hörselskadades Riksförbund

Hörselvård Nyhetsbrev oktober 2024

Vill göra vårdboenden mer hörselsmarta

Djupintervjuer med vårdpersonal ska ge vägledning om hur vårdboenden kan bli mer hörselsmarta.

– Många inom personalen efterfrågar utbildning och har inte fått det. Det är något vi behöver ta fasta på och lyfta fram på politisk nivå, säger Mattias Bergström Andrén, audionom vid hörselvården i Karlstad.

Han har tidigare gjort en enkätstudie med 313 anställda inom vården i Värmland och Örebro som visade att bara drygt 30 procent ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om hörselfrågor. Det framgick också att hjälpbehovet är stort eftersom 87 procent svarade att det är många boende som behöver hjälp med sina hörapparater.

Den enkätstudien är den första delstudien i hans doktorsavhandling och den ska precis publiceras i Journal of Multidisciplinary Healthcare.

Syftet var att undersöka hur personal på vårdboenden själva skattar sin kunskap om hörselnedsättning och hörapparater.

Mattias Bergström Andrén.

– Personer som bor på äldreboenden är ofta väldigt beroende av hjälp från personalen, till exempel med underhåll och skötsel av hörapparater, säger Mattias Bergström Andrén.

– Samtidigt har personalen inte så mycket kunskap som de skulle vilja.

Han håller nu på med djupintervjuer av personal på andra vårdboenden för att noggrannare undersöka vilken utbildning personalen fått och var behoven är störst.

Den studien blir inte klar förrän omkring årsskiftet. Han säger att utifrån vad som hittills kommit fram så verkar resultaten gå ganska mycket i linje med den första enkätstudien.

– De allra flesta har inte fått någon utbildning om hörsel, varken om hörselskadade eller om hörselteknik.

– Det ingår inte heller i grundutbildningen för vårdpersonal, vilket är något som borde lyftas fram.

Kan hörselombud bland personalen vara en lösning?

– Hörselombud kan vara bra, men problem uppstår ofta när personen slutar eller går i pension. Det behövs rutiner som säkrar att kunskapen systematiskt förs vidare.

-Ett annat problem är att teknikutvecklingen går fort, till exempel blir allt fler hörapparater laddningsbara och vissa inställningar görs via mobiltelefonen.

Han tror att ett bättre samarbete mellan hörselvården och vårdboenden skulle spara tid för alla.

Mattias Bergström Andréns forskning ingår i ett större samarbete mellan Örebro och Värmland som även har fått stöd från bland andra HRF:s Hörselforskningsfonden.

– Det här är ett jätteroligt projekt att jobba med och som engagerar många. I september föreläste jag för HRF Örebro län som också hade bjudit in lokala politiker och det var stort intresse, säger Mattias Bergström Andrén.

– I förlängningen tänker jag också på anhörigperspektivet, att man behöver få med anhöriga i rehabiliteringen.

När djupintervjuerna är klara är tanken att vi ska vända oss till de boende och undersöka vilka rehabiliteringsinsatser de har fått och jämföra med personer som inte bor på ett vårdboende.

Avhandlingsarbetet ska sedan avslutas med att man ger utbildning till personalen på några vårdboenden och utvärderar före och efter för att kunna studera effekten.

Fotnot: Den 15 oktober klockan 13-15 arrangerar HRF i samarbete med Demenscentrum ett webbinarium med tips om hur hörselsmart omsorg kan bidra till att omsorgstagare får både ökad livskvalitet och bättre hälsa.

Text: Stefan Andersson Foto: Mostphotos