Elefanters trumpetande må vara starkt men har en låg frekvens.
Några högljudda djur
Kaskelotval. Kan komma upp i 230 decibel. Den slår därmed blåvalen som ”bara” kommer upp i 188 decibel.
Pistolräka. Slår igen sin klo så snabbt att den skapar en bubbla som ger en chockvåg när den möter vattnet. Har uppmätts till 200 decibel.
Elefant. Elefantens mullrande kan nå upp till över 100 decibel på fem meters avstånd.
Cikadan. En av världens mest högljudda insekter, som kan nå över 105 decibel på en halvmeters avstånd.
Vrålapa. Kan komma upp i 140 decibel och väsnas ofta längre stunder.
Harmunfladdermus. Kan nå 140 decibel när den jagar. Dock svår att höra eftersom ljudet är i ett register som få människoöron kan uppfatta.
Källa: BBC
Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
– Kaskelotvalen låter högst. Men den låter under vatten och har ett högt klick, som många inte uppfattar som ett högt ljud, säger han.
– Däremot vrålapan, den låter högt och verkligen inte vackert, så den hör man på långt håll i regnskogen.
Även pistolräkan, som gör ett högt klickljud, hörs främst under vatten och stör därför sällan människor.
Ljudet från ett rytande lejon eller från en mullrande elefant kan däremot skrämma slag på vem som helst i en djurpark eller på safari. Många djurs läten ligger på en frekvens som vi inte hör, det finns till exempel många fladdermusarter vars ljud har för höga frekvenser för det mänskliga örat.
Och har man dessutom en hörselnedsättning försvinner förstås ännu fler djurljud utom hörhåll både i höga och låga register.
– Elefanter har till exempel väldigt lågfrekventa ljud och kan vara svåra att höra för vissa, säger Didrik Vanhoenacker.
Generellt finns en koppling mellan hur stort djuret är och hur kraftigt det låter, menar han.
Men det finns också exempel på insekter som låter kraftigt, som en dvärgryggsimmare som anses vara den varelse som låter mest i förhållande till sin kroppsvikt. Den är bara 2–3 millimeter lång, men kan skapa ett ljud på över 99 decibel.De starka ljuden används i olika syfte i djurvärlden.
– Några djur, som valar och fladdermöss, använder sina ljud för ekolokalisering, medan andra – som lejon och elefanter och vargar – har dem för att kommunicera. Fåglar både kommunicerar och varnar med ljuden, säger Didrik Vanhoenacker.