Bara 28 procent av personalen på vårdboenden ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om hörsel.
- Ett samarbete mellan regionerna Örebro och Värmland.
- Forskargruppen består även av Per-Inge Carlsson, docent region Värmland, Kaisa Bjuresäter, lektor Karlstads universitet, Agneta Anderzen Carlsson, docent Örebro universitet, Elina Mäki-Torkko, professor Örebro universitet.
- Projektet har bland annat fått bidrag från HRF:s Hörselforskningsfonden och Regionala forskningsrådet.
Flera insändare i Auris vittnar om att personal på äldreboenden ofta saknar kunskap om hur man hanterar hörselhjälpmedel och att de äldre blir isolerade när de inte kan kommunicera. I ett stort forskningssamarbete mellan Örebro och Värmland pågår en undersökning av kunskaperna om hörsel inom äldrevården.
Legitimerade audionomen Mattias Bergström Andrén vid hörselvården i Karlstad har nyligen blivit klar med sin magisteruppsats baserad en studie om kännedomen om hörsel och hörhjälpmedel hos vårdpersonal på vårdboenden.
– Det är en begränsad del i det större projektet, säger Mattias Bergström Andrén.
Syftet var att ta reda på hur personalen på vårdboenden själva skattar sin kunskap, erfarenhet, färdighet, kompetens och informationsbehov om hörselnedsättning och hörapparater.
– Personer som bor på äldreboenden är ofta väldigt beroende av hjälp från personalen, till exempel med underhåll och skötsel av hörapparater.
– Vi som jobbar inom hörselvården har en känsla av att de boende inte alltid får den hjälp de behöver och att de kommer till oss med enkla problem som att ta bort vax från hörselgångsinsatsen eller för att batteriet har tagit slut.
– Samtidigt har personalen inte så mycket kunskap som de skulle vilja och de behöver mer information från oss som kan de här frågorna.
Han tror att ett bättre samarbete mellan hörselvården och vårdboenden skulle spara tid för alla.
– Det handlar om tid och resurser. Viljan behöver finnas från alla inblandade.
180 anställda inom vården deltog i enkäten. Yrkesgrupperna var sjuksköterskor, arbetsterapeuter, vårdbiträden och undersköterskor. De fick besvara 26 frågor om sina kunskaper om hörsel och hörselstrategier, hantering och skötsel av hörapparater, teleslingor och andra hjälpmedel.
– Knappt en tredjedel hade fått utbildning om hörsel och ungefär lika många, 28 procent, ansåg sig ha tillräckliga kunskaper, säger Mattias Bergström Andrén.
I undersökningen framgår också tydligt att hjälpbehovet är stort.
– 85 procent svarade att det är många boende som behöver hjälp med sina hörapparater.
Det visade sig att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgrupperna.
– Sjuksköterskor och arbetsterapeuter skattade sin kunskap om hörsel och hörapparater lägre än vad vårdbiträden och undersköterskor gjorde. Det kan bero på att de kanske inte har lika tät kontakt med de boende i den dagliga omsorgen.
En analys av åldersgrupperna inom personalen visade också att den äldsta gruppen (60–65 år) generellt sett uppgav större kunskaper om hörsel och hörapparater än de yngre.
Mattias Bergström Andrén konstaterar att resultatet visar att hörsel inte är prioriterat inom äldrevården.
– Det kan bero på att många av de boende har andra sjukdomstillstånd och att hörseln inte upplevs som lika viktig.
– Men det är väldigt viktigt att kunna kommunicera, inte minst för att man ska kunna förstå den vård man får.
Mattias Bergström Andrén kommer nu att gå vidare med att göra djupintervjuer med vårdpersonal.
– I det ingår att vi ska vända oss till de boende och undersöka vilka rehabiliteringsinsatser de har fått och jämföra med personer som inte bor på vårdboende.
Därefter är tanken att projektet ska avslutas med en insats där man ger utbildning till personalen på några vårdboenden och utvärderar både före och efter för att kunna studera effekten.