Välfärdsteknik i vården kan orsaka problem

Hörselvård på distans, hur är det för äldre?

– Det är positivt för tillgängligheten, men kan det finnas en risk att individer som har svårt att hantera tekniken får sämre service. Många gånger får dessa hjälp av någon anhörig i sin närhet. Men det finns en ökande grupp äldre som står utan nära familj (partner eller barn), vem hjälper dem när tekniken strular?

– Det finns också en ekonomisk aspekt i denna lösning. Förutom hörapparat kräver det tillgång till dator/läsplatta eller mobil och en stabil bredbandsuppkoppling, sådant som inte ingår i subventionerna av hjälpmedel (mig veterligen). Det innebär att personer med sämre ekonomi därmed får svårt att tillgodogöra sig servicen.

Att ”träffa” sin sköterska på en skärm blir vanligare. Om allt fungerar kan hörselskadade streama ljudet till sina hörapparater och även se ansiktet på den som pratar. Vad tycker du att man bör ha i åtanke då?

– Jag är inte övertygad om att de lösningarna ännu är så bra att det inte kräver digital kompetens av användaren, men på sikt kommer det nog att fungera.

– Pensionärsorganisationerna i min fjärde studie var oroliga för ökad ensamhet i ett kallare samhälle, en oro som kan ha relevans även här.

– Sjuksköterskor måste ställa sig frågan om det går att bibehålla vård­andets kärna när vården ges på distans. Även om det finns tydliga vinster som till exempel att det går att få ljudet direkt i hörapparaterna, effektivare personalutnyttjande med mera, behöver även kostnader analyseras.

– Man kan registrera saker på ett annat sätt vid ett fysiskt besök, men mycket av den informationen går förlorad när man träffar sin patient på distans.

Du har pratat med politiker i olika delar av landet. Såg du någon skillnad i synen på välfärdsteknik beroende på ort och del av landet?

– Nej, trots geografisk spridning och politiker från vänster, mitten och höger, så hade alla uppfattningen att välfärdstekniken är en nödvändig del av framtidens vård och omsorg.

På vilket sätt kan välfärdsteknologi leda till ojämlik vård?

– När välfärdstjänster ges med hjälp av digital teknik och digital programvara krävs i många fall vana vid att hantera dator, läsplatta och mobil. Det har starka samband med individens ekonomiska, sociala och kognitiva resurser.

– Det finns således risk att ojämlikheter i hälsa som redan existerar, förstärks med ökad användning av välfärdsteknik.

Du skriver att tekniken kan skapa osäkerhet och stress. Finns studier som visar att det är så?

– En ny studie från Finland visar att äldre med invandrarbakgrund beskrev flera svårigheter så som bristande digital kompetens, bristande kunskaper i finska, osäkerhet kring sociala välfärdssystemets uppbyggnad och kognitiv nedsättning (begynnande demens).

– Utöver detta fanns en rädsla för att göra fel och inte få den hjälp man behövde, resultat som jag ser som oerhört relevanta även för ett svenskt sammanhang. 

Du påpekar att det finns företag som vill sälja in välfärdsteknologin. Vad ser du för risker med det?

– En av riskerna är att det blir mer fokus på tekniken än på målet med insatsen. Företagen marknadsför en snabb lösning till politiker som kämpar med akut brist på kompetent arbetskraft och ökade behov hos medborgarna.

Fotnot: Hörselvård på distans är ett digitalt möte med en audionom som gör justeringar/individuella anpassningar av hörapparaterna via en app i mobilen som kopplas upp mot ett program i audionomens dator. Man kan även göra enkla hörseltest på distans.