Enkla saker kan underlätta kommunikationen. Till exempel att sitta nära och se varandras ansikten när man pratar.
Hur är det att leva med en person som har en hörselnedsättning? Eller en kollega, lagkompis, granne? Givetvis går det inte att ge ett bestämt svar på frågan eftersom varje person har sina egna upplevelser av hur det är. Alla kan nog ändå skriva under på att en hörselskada påverkar relationen och kommunikationen i någon mån.
”Att leva med en hörselskada kan ha sina svårigheter, men att vara anhörig till en person med hörselskada kan också ha sina utmaningar.” Så presenterades en temakväll som Funktionsrätt Östergötland och Hörselskadades distrikt i Östergötland ordnade i november.
Ta hand om relationen
Exempel på konsekvenser av närståendes hörselskada.
- Frustration.
- Minskat socialt umgänge.
- Får agera stöd och översättare/tolk.
- Blir en informell rådgivare.
– Idén kom upp på ett hörselråd och landade i en föreläsning, berättar Susanna Ahlström som är sekreterare i distriktets styrelse och verksamhetsutvecklare i Funktionsrätt Östergötland.
Susanna säger att hon möter ganska många frustrerade anhöriga och att hon kan urskilja två huvudproblem:
- Den hörselskadade vill inte söka hjälp och förstår inte hur omgivningen påverkas.
- Anhöriga (och kanske den hörselskadade själv) tror att hörapparater är lösningen på alla problem, vilket snabbt visar sig inte stämma.
Under temakvällen presenterades forskning inom området, exempel på vad hörselvården kan göra samt en personlig betraktelse.
Marie Öberg, legitimerad audionom och docent, och Louise Werther, legitimerad audionom och doktorand verksamma vid hörselvården i Region Östergötland och Linköpings universitet, berättade om forskning. Det finns inte så mycket publicerad forskning där man undersökt anhörigas upplevelser av närståendes hörselnedsättning. Studier som publicerats beskriver att det är vanligt att de anhöriga upplever en frustration relaterad till hörselnedsättningen och att exempelvis behöva upprepa sig och anpassa sin kommunikation.
Louise berättar att det startats ett projekt i Linköping, som en del i hennes doktorandstudier, där man vill titta närmare på i vilken grad och på vilket sätt en hörselnedsättning kan påverka den anhöriga i vardagen.
Studier från Australien visar att få anhöriga deltar vid besöken på hörselvården och där anges skäl som tidsbrist, oförståelse för nyttan eller att den hörselskadade inte vill att en anhörig ska vara med.
I Linköping startades 2009 ett projekt där kommunikationskursen Aktiv Kommunikation utvärderades. Aktiv Kommunikation är en kurs som vänder sig till personer med hörselsvårigheter och deras anhöriga. Dessa kurser har fortsatt och utvärderats i flera studier, där man kunnat konstatera att ungefär 30 procent tar med en anhörig. Vissa resultat i studierna visade på bättre värden för dem som deltagit tillsammans med en anhörig. Även i andra studier har man sett positiva effekter av att involvera anhöriga i hörselrehabiliteringen.
Marie och Louise vill uppmuntra anhöriga att delta i hörselrehabiliteringen.
Anhöriga kan vara delaktiga genom att följa med till audionomen, läkaren och hörselpedagogen.
– Även om det inte uttryckligen sägs så följ med, uppmanar Marie Öberg. Jag har svårt att tänka mig att en anhörig nekas att vara med hos audionomen.