2016 skrev Auris om att forskare vid Lunds universitet via en supermagnetkamera skulle titta in i öronen på möss för att i realtid studera vad som kan lindra sjukdomen utan att mössen måste avlivas.
Forskarna har sedan arbetat med att skapa ett tillstånd för mössen som liknar menière och kunnat följa sjukdomsförloppet och sett hur olika ämnen påverkar innerörat.
– Vi testar behandlingar en efter en för att se vad som har effekt på detta tillstånd och vad som mer sällan har det, säger Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar.
Åtgärdstrappa vid Menières sjukdom
- Information. Bara att få kunskap om sjukdomen hjälper.
- Sund livsstil. Motion, sömn, avslappning och saltfattig kost.
- Lugnande. Åksjukemedicin eller lugnande medicin.
- Vätskedrivande. Vanlig behandling med få biverkningar.
- Betahistin. Ökar blodgenomströmningen i innerörat.
- Flingor. Några får lindring med specialflingor av mältad havre.
- Plaströr/kortison. En del upplever lindring av plaströr som opereras in i trumhinnan. Kan även användas för att ge kortison.
- Tryckbehandling. Kan minska trycket av vätska i innerörat.
- Gentamicin. Antibiotika som i vissa fall ger hörselförsämring.
– Vi kunde i våras publicera resultat som visar att vissa mediciner – i det här fallet en form av vätskedrivande – kunde ha effekt på innerörat om det menièreliknande tillståndet utlöstes av en orsak, men inte när det utlöstes av en annan orsak, säger Måns Magnusson.
Forskarna har misstänkt detta men har inte kunnat visa det förrän nu.
– Det kan vara förklaringen till att en behandling som hjälper en person med menière inte har effekt på en annan, samt varför det är så svårt att göra kliniska studier där man provar olika mediciner, säger Måns Magnusson.
Supermagnetkameran har gett nya möjligheter.
– Nu kan vi testa olika mediciner och metoder och gallra ut det som är mindre effektivt, säger Måns Magnusson.
Målet är att inom en snar framtid kunna använda en liknande magnetkamera för att studera människors
inneröra vid menière.