Sonja hittade HRF på bussresa

Vad hände 1954? Sveriges Radio började med tv-sändningar på försök, Elvis Presley skivdebuterade och Sonja Eliasson gick med i HRF.

Under de 67 år Sonja varit med i HRF Borås har hon regelbundet gått på årsmöten och medlemsmöten fram till coronarestriktionerna förra året. Hon har även varit föreningens representant på flera rikskonferenser.

– HRF har gett mig bra kamratskap med andra hörselskadade och möjlighet att få tips om vad som händer när det gäller teknik och att köpa billiga batterier med mera, säger Sonja Eliasson.

Sonja är född och uppväxt på en gård utanför Sandared och kommer från en släkt där många har varit hörselskadade.

– Min farmor fick tio barn, sex hörande och fyra hörselskadade varav en var min pappa, berättar hon.

Hörselskadan upptäcktes när Sonja var fyra år, 1939.

– Det var vår granne som lade märke till det och så till mina föräldrar ”Ja undrar om inte tösa hör dåligt”.

Sonja berättar att man försökte operera det ena örat, men att resultatet inte blev riktigt bra.

När Sonja började i andra eller tredje klass fick hon ett hörselhjälpmedel.

– Det var en stor låda kopplad till hörlurar och magistern skulle prata i en mikrofon. Men han ville inte ha något besvär med det så jag fick inte ha kvar den.

– I stället fick jag sätta mig längst bak i klassrummet, så jag hörde aldrig magistern.

Hur klarade du dig då i skolan?

– Det blev ofta så att jag fick gå lite för mig själv och läsa i böckerna i stället, jag är också ganska bra på att avläsa. Men jag brukade klara mig bra när vi hade skriftliga läxor, säger hon.

På den tiden var det bara obligatoriskt med sjuårig skolgång och Sonja slutade när hon var 14 år och började 1950 arbeta i en syfabrik.

– Jag jobbade först som springflicka och gjorde alla möjliga sysslor. Då hörde jag fortfarande lite bättre så det gick ganska bra.

Hon hjälpte också till hemma med sysslorna på gården.

När Sonja var 19 år åkte hon med sin mamma på en resa med Borås Hushållningssällskap. Det blev första kontakten med HRF, eller Hörselfrämjandet som förbundet hette då.

– På bussen träffade vi en kvinna från HRF som märkte att jag hörde dåligt. Hon tyckte att jag borde gå med och att jag skulle skaffa hörapparat.

– Jag gick på ett möte och tyckte det var trevligt att träffa andra hörselskadade. På den tiden var det ganska många som var lite yngre och jag var senare med och startade en ungdomssektion.

Hon fick också hörapparater.

– Fast jag är väldigt närsynt så jag fick hörglasögon.

Hörglasögon har bågar med inbyggda förstärkare som gör att ljudet förstärks via skallbenet.

Sonja var även representant för HRF Borås vid flera rikskonferenser.

– Jag var med i Boden, Mariestad, Norrköping, två gånger, och jag tror att sista gången var i Gävle 1966. Det var roligt att träffa hörselskadade från hela landet, säger hon.

Sonja arbetade på syfabriken fram till 1970, därefter har hon bland annat arbetat som hemsamarit, husfru och städerska.

– Under flera år var jag också hemma och tog hand om min mamma efter att hon skadat sig vid en olycka på gården.

Sedan drygt tio år bor nu Sonja i lägenhet. Hon tycker att hörapparaterna och hjälpmedlen är väldigt mycket bättre nu jämfört med när hon gick med i HRF. Hon har till exempel inga större problem med att höra i telefon.

– Det är tack vare att jag använder slingan, annars går det inte.

Hon har också slinga till tv:n och blinklampor för väckning och när det ringer på dörren.

Sonja säger att hon regelbundet brukar läsa Auris och ibland klippa ut artiklar och notiser.

– Men nu ser jag så dåligt så det är svårt att läsa. Jag har både grön och grå starr men jag ska göra en operation och hoppas det blir bättre då.

Ett intresse senan länge är dans och hon var med i ett folkdanslag.

– Jag älskar att dansa, men jag har så många olika krämpor nu så jag vet inte om jag kan det längre.

I samband med att Sonja började på syfabriken 1950 kom hon med i ett tjejgäng som syr tillsammans för nöjes skull. De träffas fortfarande efter över 70 år.

– Vi är åtta kvar som fortfarande träffas. Senast var det en flicka som fyllde 85.

Fotnot: Den som varit med i HRF längst är Dagny Lindblom, Sandviken, som gick med 1952.