"Sociala situationer är svårast"

Det är nästan 15 år sedan Krister Nordin gjorde sin sista match i Allsvenskan. Men när jag träffar honom i Skärholmen på hans arbetsplats, ett stort grossistföretag inom byggbranschen, ser han ut att vara i form att hoppa in i en match, men den tanken avvisar han.
– Jag har hållit matchvikten någorlunda och jag försöker hålla igång lite och även om det inte syns så går jag på gym en del.
– Jag är också assisterande tränare i Ekerö Bois IK i division 4 så det händer ibland att jag hoppar in på träningarna när det fattas spelare.

Men inte i en match?
– Nej, det är inte aktuellt, säger han med eftertryck.
Idrott har alltid varit en stor del av livet för Krister (och hela hans familj).
– Min pappa spelade för AIK och det gjorde min syster också. Under uppväxten höll jag på med fotboll, bandy, pingis, basket och friidrott. En gång när jag var tio år hade jag spelat en fotbollsmatch, och distriktsmästerskapet i höjdhopp var samma dag.
– Pappa skjutsade mig direkt dit och jag hade inga andra skor så jag hoppade med fotbollsskorna. Men det gick bra, jag vann.

Idrottsintresset har gått i arv till barnen. Sonen Andreas, 27, har spelat i AIK:s ungdomslag och spelar nu i Ekerö där Krister är assisterande tränare. Dottern Jennie, 25, spelar för Växjö i Damallsvenskan och har varit proffs i Norge.
– Jag försöker se hennes matcher när jag har möjlighet. I helgen spelade hon i Eskilstuna och då var jag och min fru där och tittade. Hela familjen är idrottstokar.
Det tycks inte bara vara idrottsintresset som går i arv, utan även hörselnedsättningen.
– Min pappa och min syster har nedsatt hörsel. Min son också, men inte min dotter.
Själv säger Krister att hans hörselnedsättning upptäcktes tidigt, men han tycker att han hörde ”hyfsat” ungefär fram till att han var i 20-årsåldern.
– Sedan har det gradvis blivit sämre. Men det var inte förrän ungefär för sju, åtta år sedan som jag tog tag i det och skaffade hörapparater.
Han hör bättre på vänster öra, men har hörapparat på båda öronen.

Men hörseln påverkade dig inte under din fotbollskarriär?
– Nej, det tror jag inte i alla fall. Möjligen hände det någon gång att jag fortsatte spela efter att domaren hade blåst. Men när man spelade på ett fullsatt Råsunda så hörde man inte mycket i alla fall.

Krister var känd för sin kompromisslösa spelstil på mittfältet och är AIK:s mest varnade och utvisade spelare genom
tiderna. Men han vill inte skylla på att han inte hörde domaren.
– Det skulle vara en dålig ursäkt.
Men Krister spelade inte bara tufft, han gjorde också drygt 50 mål i Allsvenskan på 306 matcher för AIK och Djurgården. Och även i internationella matcher. Ett av de snyggaste målen var en cykelspark i en match i UEFA-cupen mot turkiska Fenerbache. En annan höjdpunkt var när han gjorde 1–1 mot Arsenal i Champions League.
Han var under några år också lagkapten, till exempel när AIK spelade hemma på Råsunda mot Barcelona 1999.
Det var då domaren blåste igång spelet när AIK höll på att byta spelare, och Barcelona kunde göra mål på en hörna. AIK ledde då med 1–0 med mindre än tio minuter kvar.
– Efter det säckade vi tyvärr ihop och förlorade med 2–1. Samtidigt så var det den typen av matcher som var roligast att spela och som man kommer ihåg efteråt, säger Krister.
Krister gjorde två landskamper med U21-laget, men spelade aldrig i A-landslaget.
– Det var väldigt hård konkurrens om platserna på mittfältet med bland andra Jonas Thern och Stefan Schwarz som var givna.

Har du någon kontakt med andra före detta spelare?
– Jag är assisterande tränare till Pascal Simpson som spelade i AIK samtidigt som jag.
– Gary Sundgren som även spelade i landslaget är en av mina bästa vänner. Vi delade alltid rum på resorna och har umgåtts familjevis. Ett tag hade vi också en resebyrå ihop som arrangerade sportresor.
Krister Nordin är också med i AIK-ringen. En ”klubb” där många före detta spelare, tränare och ledare är invalda, till exempel ”1900-talets AIK-legend” Kurt Hamrin, förre UEFA-presidenten Lennart Johansson och förre förbundskaptenen och AIK-tränaren Erik Hamrén.
– En gång i månaden är det träff på träningsanläggningen Karlberg och man kan anmäla sig när man vill komma. Det är middag och alltid någon gästföre­läsare.
– Jag tycker det är bra. Det skapar klubbtillhörighet. Det är roligt att träffas och prata minnen och gamla matcher med mera. Nu har det också slagits ihop med AIK Hockey.

Krister har alltid hållit på AIK, men det var Djurgården som upptäckte honom först och han var ordinarie i A-laget 1987–1991 innan han bytte till AIK.
– AIK ville satsa hårdare och jag ville utvecklas, säger han.
Att byta klubb mellan två lag från samma stad är sällan populärt hos fansen.
– Det blev inte något riktigt allvarligt. Visst skreks det en hel del från läktarna och det var förstås tråkigt, men det mesta hörde jag inte.
Fotbollskarriären avslutade han 2004. Sista matchen är dock inte något han minns med glädje. Krister blev utvisad när AIK förlorade mot Örgryte och åkte ur Allsvenskan.

Hur var det att sluta spela och börja med ett ”vanligt jobb”?
– Det var en stor omställning efter att ha spelat fotboll på elitnivå i 20 år, men jag har alltid haft jobb vid sidan av fotbollen. Samma dag som vi spelade i Champions League stod jag i sport­affären som min svåger och jag hade tillsammans.
– Som elit­idrottsman är man väldigt privilegierad, men det kommer ett liv efter idrottskarriären också. Men jag har idrotten att tacka för mycket som jag har haft användning av i arbetslivet. Till exempel hur man samarbetar i ett lag och sätter upp målsättningar med mera.

Har man dålig hörsel så tycker jag att man ska kolla upp det.

I dag jobbar Krister på teknik- och byggrossistföretaget Ahlsell som utesäljare. Det innebär att han ofta är ute på olika byggarbetsplatser och pratar med platschefer och arbetsledare för olika byggprojekt.

Hur fungerar det med din hörsel?
– Det går bra. Det blir mest jag som pratar… Jag måste förstås också lyssna på kunderna. Men om någon pratar otydligt så brukar jag säga till att jag hör dåligt.
Krister har länge använt sig av hör­taktik för att klara sig i vardagen.
– När jag är på konferens med jobbet placerar jag mig långt fram så att jag kan se dem som pratar och läsa av vad de säger.
– Svårast är det annars i sociala situationer när det är sorlig miljö, som vid födelsedagskalas eller restaurangbesök. Då får jag tänka på hur jag placerar mig vid bordet eftersom jag hör bättre på vänster öra.
Han försöker också skydda den hörsel han har.
– Jag jagar mycket, till exempel älg och rådjur, så jag har skaffat bra hörselkåpor som jag alltid använder.

Krister har för det mesta varit nöjd med sina hörapparater.
– De gjorde jättestor skillnad när jag fick dem. Jag hörde mer och ljuden blev tydligare och klarare.
– I början var det även en del ljud som var väldigt obehagliga, till exempel klirret från bestick gjorde att jag fick ont i huvudet. Men jag gick tillbaka till audionomen några gånger för att justera inställningarna och då blev det bättre.
Han skaffade även en halsslinga till mobilen, vilket gav en stor förbättring vid telefonsamtal. Men det senaste året har han ibland slarvat och inte alltid använt hörapparaterna, berättar han.
– Jag tappade en av dem och reserv­apparaten är inte lika bra. Jag tror också att hörseln kan ha försämrats lite. Det tycker i alla fall min fru. Hon är på mig var och varannan vecka om att göra en ny hörselundersökning. Och nu ska jag boka en tid.
– Har man dålig hörsel tycker jag att man ska kolla upp det. Det finns hjälp att få.