Snittåldern ökar för hörapparatutprovning

Att snittåldern ökar anser Peter Nordqvist huvudsakligen beror på att befolkningen blir äldre.
– Det är en utmaning för alla vårdområden, inte minst för hörselvården, och det är enkelt att förstå att hörselvården kommer att behöva mer resurser framöver för att möta den åldrande befolkningen utan att tappa i kvalitet.
Det nationella snittbetyget för hörselvården 2023 är 3,92, en minskning från 2022 då motsvarande siffra var 3,96.

Överlag har betygen jämnat ut sig något mellan regionerna.
– Det visar att skillnaden mellan regioner har minskat. Spridningen på regional nivå ligger dock kvar kring 0,2 i nytta. Det är ganska mycket och motsvarar ungefär skillnaden mellan att få en eller två hörapparater, säger Peter Nordqvist.
– Vi ser även tydligt att det finns möjligheter att förbättra utfallet för en verksamhet. Genomför man insatser till exempel inom kontakt och information förbättras nyttan för brukarna.
Peter Nordqvist konstaterar att regioner som aktivt genomför förbättrande insatser också hamnar högt upp.
– Det kan vara att personalen gör upp en plan för hur patienterna ska informeras och vad informationen ska innehålla. Eller att man ser till att alla i personalen har en likvärdig kunskap kring olika hörapparatfabrikat och använder samma strategi vid anpassningen.
– Det hänger även ihop med vilka resurser verksamheten har.

Siffrorna bygger på en enkät som skickas ut varje kvartal av Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering. 18 regioner deltar i uppföljningen och kan följa sina resultat över tid. Ungefär hälften av brukarna besvarar enkäten.
Enkäten består av 22 frågor. För att ge en bättre överblick slås frågor som behandlar samma område ihop under en gemensam rubrik, indikator. Det viktigaste måttet är nytta som beskriver det totala omdömet.
Totalt finns det tre indikatorer (områden). De två som har högst samband med huvudindikatorn nytta är funktion och kontakt/information. Alltså hur bra användarna upplever att hörapparaterna fungerar och deras uppfattning kring kontakten med mottagningen.
– Betyget för indikatorn funktion har ökat stadigt sedan 2015 och har de senaste fem åren etablerat sig på en högre nivå. Det är mycket positivt och visar att nyttan för brukarna ökar över tid.
– Betyget för kontakt/information har däremot tappat ungefär 0,2 poäng de senaste åren och ligger nu lägre än det gjorde 2015.

Ett resultat som Peter Nordqvist tycker är positivt är att många använder sina hörapparater.
– Över 93 procent använder dem 1-4 timmar per dag eller mer och nästan 60 procent använder dem mer än åtta timmar.
Det finns ett tydligt samband med hörselnedsättningen, ju högre grad av hörselnedsättning, desto större nytta upplever användarna.

Vet du om regionerna själva följer resultaten i rapporten?
– Ja, rapporterna är en viktig del för verksamheterna. De kan följa sin egen verksamhet och se vilka effekter förändringar får. Det är mycket svårt att bedriva förbättringsarbete utan den typen av återkoppling.