Skyddsutrustning gör det svårt att höra

Erika Wall är docent i sociologi och universitetslektor i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund. Hon undersöker hur vårdpersonalens arbetssituation påverkas under coronakrisen genom att intervjua sjuksköterskor, undersköterskor och läkare.

Syftet med studien är att kunna förbättra stödet till personalen i liknande situationer i framtiden. En del av resultatet kommer att presenteras före sommaren.

Skyddsutrustning, till exempel munskydd, visir och huvudbonad har varit viktigt under krisen och i intervjuerna som Erika Wall gjort framkommer det att denna skyddsutrustning kan störa arbetet på olika sätt, bland annat när det gäller kommunikationen.

– Jag har exempel på deltagare som talar om svårigheter i kommunikation med patienter, främst äldre och andra med redan nedsatt hörsel, men också vad gäller att själv höra då mössor och munskydd också ger försämrad förmåga för personalen att höra, berättar hon.

En ambulanssköterska berättar till exempel att de använder den större ”skyddsmask 90”, som är ett bra skydd mot smittspridning, men som kommer i vägen för kommunikationen på grund av den stora ventilen som sitter framför munnen.

– Att använda skyddsmask 90 ger kommunikationsproblem, både i mötet mellan sjuksköterska och patient, och när patienten ska överlämnas till vårdpersonalen på akuten. Flera av dem som hämtas är äldre som redan hör dåligt, vilket försvårar situationen ytterligare, konstaterar Erika Wall.

Hon tar också upp en an annan skyddsåtgärd som införts i ambulanser under coronapandemin, nämligen att luckan mellan föraren där framme och patient med personal där bak ska hållas stängd. Personalen måste därför använda kommunikationsradio med föraren, vilket är extra svårt med skyddsmask över munnen.

– Med försämrade kommunikationsmöjligheter inhämtas mindre information från patienter och mindre information överförs mellan olika personalkategorier inom vården. Ökad användning av skydds­utrustning innebär också i vissa delar av vården att personal i full skyddsutrustning arbetar längre pass inne i sal – och rör sig mindre mellan olika delar av verksamheten. Denna minskade rörlighet, till följd av användning av skyddsutrustning, innebär också försämrad kommunikation, påpekar Erika Wall.

Undersökningen tar inte specifikt upp hur vårdpersonal med hörselnedsättning påverkas av användandet av skyddsutrustning, men när möjligheterna att avläsa det som sägs försvinner blir det givetvis väldigt svårt att uppfatta och detta får effekter för vårdanställda som har nedsatt hörsel.

Auris kontaktade Hanna Pålsson, läkare med grav hörselnedsättning som var porträttperson i höstas, för att fråga hur hon påverkas av skyddsutrustningen.

Hennes  svar:

– Oftast är det jag och inte patienten som har munskydd. Men munskydd gör definitivt kommunikationen svårare. Jag brukar be personen prata extra tydligt och sammanfatta vad som sagts för att återkoppla så det blir rätt.