"Skrivtolkning styvmoderligt behandlad"

Varför behövs det en bok om skrivtolkning?

– Det finns så lite dokumenterat och det finns väldigt lite forskning.

– Jag tycker att skrivtolkning har blivit väldigt styvmoderligt behandlad i jämförelse med andra typer av tolkning.

Vad tror du det beror på?

– Kanske för att det handlar om tolkning inom samma språk. Man tror att det är lättare än om det är mellan olika språk, men det behöver det inte alls vara. Man måste fortfarande hinna med i hastigheten hos den som pratar och lyckas med att återge det som sägs och kunna hänga med när flera personer pratar i munnen på varandra.

Vad ska boken användas till?

– Vi har samarbetat med skrivtolk­utbildningen vid Södertörns folkhög­skola och det är meningen att den ska kunna användas som lärobok.

Vad innehåller den?

– Den har 13 kapitel, bland annat om skrivtolkningens historia, en genomgång av den forskning som finns, skillnader mellan språket i tal och i skrift och skillnaderna mot direkttextning av tv-program.

– Det blir också kapitel om tolketik och om distanstolkning som ju har blivit väldigt aktuellt under det senaste året.

Hur ser du på distanstolkning?

– Det finns fördelar och nackdelar med allt. Det är bra vid akuta behov när det inte finns tid att få en tolk på plats och när det till exempel är långa avstånd. Samtidigt får man inte glömma bort att mycket går förlorat. Det kan bero på dålig ljud- eller bildkvalitet. Gester, tonfall och ironi går inte fram på samma sätt när man lyssnar på distans.

Hur gör en skrivtolk för att få fram ironi och tonfall?

– Det är svårt att i skrift få fram allt som talet uttrycker. Tal har en mycket rikare arsenal av signaler och att som skrivtolk försöka återge det är inte så lätt. Till exempel kan man använda kursiv text och versala bokstäver. Emoji-symboler är jättebra och skrivtolkar använder det mycket nu.

Vem får vara skrivtolk?

– Det krävs ingen auktorisation som för till exempel teckenspråkstolkar. Men alla ska ändå följa god tolksed. Man har till exempel tystnadsplikt och får inte censurera, men om man ordagrant skriver allt som sägs kan det bli oläsligt. Det kan handla om småord som typ, hmm, liksom eller när det blir oavsiktliga upprepningar.

– En tolk måste försöka få med informationen på ett läsbart sätt utan att ta sig för stora friheter eller lägga in egna värderingar.

Du har varit studierektor för TÖI.  Vad är det?

– Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) ingår sedan 2013 som en del av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

– Vid TÖI utbildas översättare (fack­översättare och litterära översättare) och vissa tolkar, till exempel teckenspråks-tolkar och konferenstolkar. Dock ej skrivtolkar, deras utbildning ligger vid Södertörns folkhögskola.

– Vid TÖI bedrivs också forskning kring tolkning och översättning, och det är där vår nya bok ”Skrivtolkning. Forskning och praktik” kommer in. Den blir den första på svenska där internationell forskning om skrivtolkning förmedlas.

Vilka är det som skrivit boken?

– Förutom jag är det: Ursula Stachl-Peier, vid universitetet i Graz i Österrike, Maria Laurin från skrivtolkutbildningen vid Södertörns folkhögskola samt skrivtolkarna Jenny Therén och Victoria Öjefors Quinn.