Läkarbesök är en av de situationer där döva och hörselskadade är berättigade till tolk. Illustrationen visar ett exempel med tolkning på distans. ”Distanstolkning förekommer inte i den utsträckning som den skulle kunna användas”, säger Maria Laurin, lärare i skrivtolkning på Södertörns folkhögskola. Illustration: Christina Andersson
Anna Hein är biträdande rektor och ansvarig för Södertörns folkhögskolas tolkutbildningar, förutom skrivtolkutbildningen finns en utbildning till teckenspråkstolk samt andra kurser i teckenspråk och tecken som stöd, TSS.
Hösten 2017 fick skolan inte ihop tillräcklig många som kunde antas till utbildningen. Därför startade kursen i januari 2018.
– Vi fick beviljat att starta en utbildning på distans och kunde ta emot 17 elever, säger Anna Hein.
Svårigheten att fylla platserna på kursen till hösten berodde inte bara på att det kom för få ansökningar. Det ställs också höga krav för att bli antagen.
Utbildningen är ettårig och för att få börja krävs förutom att vara behörig att man ska klara ett prov i svenska.
Man ska också kunna skriva minst 300 nedslag i minuten utan att göra allt för många fel. En färdigutbildad skrivtolk ska klara minst 500 nedslag per minut. Det går att kolla sin egen hastighet på webbplatsen www.10fastfingers.com (testet finns på svenska)
De tolkar som är snabbast i Sverige skriver drygt 800 tecken per minut.
– Ibland har det ifrågasatts varför vi har så höga krav för att komma in. Men vi vet vad hörselskadade och döva behöver och har jobbat för att de som går ut härifrån ska klara den standard som krävs, säger Anna Hein.
– Jag tycker att det är synd att politiker och myndigheter ofta försöker stoppa in många utbildningar i samma ramverk istället för att se till verkligt behov. Man envisas också med att prata mer om antalet som har fullföljt en utbildning än om kvaliteten.
Att skolan får besked om statsbidraget och antalet platser för ett år i taget gör henne frustrerad. Hon tycker att det borde gå att ge besked för åtminstone tre år åt gången för att underlätta planering samt rekrytering av lärare.
– Vi är skyldiga att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. Det är inte lätt när man bara får besked om ett år i taget.
I januari kom besked från Myndigheten för yrkeshögskolan, som beslutar om statsbidraget, att skrivtolkutbildningen beviljats bidrag för 16 platser till läsåret 2018–2019.
– Kursen startar i augusti och kommer under höstterminen att gå parallellt med den som redan pågår, säger Anna Hein.
– Även den nya utbildningen blir på distans, men de studerande är på skolan tre dagar varannan vecka. Studierna sker i högt tempo och alla är otroligt duktiga redan, säger hon.
Den här dagen pågår en lektion med några av dem som började den nya kursen i januari. Läraren Maria Laurin berättar att de har ”teknikvecka” då de går igenom hur man hanterar datorn och annan teknisk tolkutrustning.
– Som skrivtolk är det viktigt att vara intresserad av teknik och känna sig trygg med olika teknikprodukter – allt från sladdar, datorer, mjukvaror, tillbehör till hur produkterna kan integreras med varandra.
– Nästa gång är det etikvecka. Då pratar vi bland annat om tystnadsplikt som är en del i våra yrkesetiska riktlinjer. Det är viktigt att veta hur man som tolk ska/kan agera i olika situationer, säger Maria Laurin.
– Vi gör också regelbundna kontroller av skrivhastigheten, skrivsäkerheten och ordnar rollspel där de studerande får träna tolkning med varandra.
Hon konstaterar att de studerande redan tillämpar tolketik när det gäller kläder. Den här dagen var alla klädda i svart utan att man kommit överens om klädkod i förväg.
– Klädsel anpassas efter uppdragets art. Som tolk ska man ha en klädsel som gör att man inte sticker ut och märks för mycket, säger hon.
Föreläsningar kommer, längre fram i utbildningen, att spelas in med en filmkamera så att eleverna kan se dem på sin dator hemma.
– Allt innehåll som vi arbetar med i utbildningen refererar till kurslitteratur och forskning som finns inom vårt område, säger Maria Laurin.
Mohammed Shakra är före detta lärare på Södertörns folkhögskola och arbetar nu som skrivtolk. Han är även vd för Svensk skrivtolkning, ett av flera företag som utför uppdrag åt tolkcentraler.
Han trivs med att arbetet är omväxlande och att det som ska tolkas kan vara allt från ett besök på ett konstmuseum, till vid ett läkarbesök eller en föreläsning på universitetet.
– Det är väldigt omväxlande och man måste vara ganska allmänbildad. Ingen kunskap är onödig kunskap.
– Det är också kul med vardagstolkning. Det kan vara allt från barndop till föreningsmöten och begravningar så vi följer användarna från vaggan till graven.
Han skulle vilja att det fanns någon form av auktorisation för skrivtolkar för att höja statusen. Men han tror att framtidens arbetsmarknad är bra för skrivtolkar.
– Det finns en stor offentlig och privat marknad. För en tid sedan tolkade jag exempelvis till engelska på en konferens där det fanns deltagare från flera länder. Om till exempel en ryss talade översattes han av en rysk tolk till engelska och sedan skrev jag på engelska.
Han tror att distanstolkning skulle kunna göra att efterfrågan ökar. Det innebär att tolken sitter på sitt kontor lyssnar via en mikrofon och brukaren får upp texten på sin surfplatta
– Det blir ett mer ”osynligt hjälpmedel” när tolken inte är i rummet. Det kan vara en fördel när man till exempel går till läkaren eller sitter i ett möte.
Fotnot: Övriga folkhögskolor som beviljats statsbidrag till utbildning av teckenspråks- och dövblindtolkar är Fellingsbro, Örebro och Västanvik, Leksand.