Så skyddar du dig om olyckan är framme

Det finns inte ett enkelt och självklart svar, varken på vilken typ försäkring man bör ta eller vilket försäkringsbolag som är bäst.
Det har också betydelse vilket övrigt försäkringsbehov som finns och hur mycket självrisken är. Liksom när det gäller avgifter har det betydelse vilken region man bor i. Det kan även finnas skillnader beroende på om man äger hjälpmedlet eller om det lånas av regionen.

För att reda ut vad som gäller har Auris kontaktat de fyra största försäkringsbolagen när det gäller skadeförsäkring: Folksam, IF, Länsförsäkringar och Trygg Hansa och även flera av regionerna.
Inget av bolagen har någon särskild tjänst riktad till personer som har svårt att höra vad som sägs i telefon, men samtliga svarar att det går att sköta kommunikationen helt digitalt via till exempel ”mina sidor” eller en chat där personen identifierar sig med bank-id. Bolagen har inte heller någon separat hör­apparatförsäkring.

Till exempel säger Håkan Franzén, hemmets försäkringsexpert hos Trygg Hansa.
– Vi har inga specifika försäkringar för hörapparater och andra hörselhjälpmedel, utan de kan under vissa förutsättningar ingå i hemförsäkringens skydd. Det är därför viktigt att kontakta oss för att kontrollera vad som gäller i det enskilda fallet.
– När hörapparater eller annat hörselhjälpmedel omfattas av hemförsäkringen så är det som så kallad lös egendom som bland annat omfattas av skadehändelser som stöld, inbrott och brand.
– Försäkringen gäller för all lös egendom som du äger, lånar eller hyr och använder för privat bruk under förutsättning att du har ekonomiskt ansvar för den.
– Om du har lånat hjälpmedlet ska du i första hand kontakta regionen för att se om du kan ha rätt till ett nytt hjälpmedel. Blir du ersättningsskyldig kan du kontakta oss för att se om du kan få ersättning från hemförsäkringen, säger Håkan Franzén.

Ola Kallemur, pressansvarig på Länsförsäkringar säger.
– En hörapparat som kunden hyr eller lånar från regionen och som endast används för privat bruk täcks av hemförsäkringen. Detta gäller också om kunden äger hörapparaten själv.
– Om det rör sig om ett hörselimplantat, täcks de yttre delarna som inte är inopererade och som kan tas bort, exempelvis processorn. Om kunden har en tilläggsförsäkring för Allrisk lösegendom, innebär detta att det finns skydd för plötsliga och oförutsedda händelser som att hörapparaten eller processorn tappas i golvet vid insättning eller uttag.

Enligt Mats Mehlberg, pressansvarig på Folksam, omfattas till exempel hörapparater och processorer till cochleaimplantat av hemförsäkringen vid brand eller stöld, oavsett om man äger eller hyr hjälpmedlet.
– Sedan kan det finnas hörselhjälpmedel som inte omfattas av hemförsäkringen, exempelvis inopererade.
– Folksam hemförsäkring Stor och Mellan innehåller allrisk som innebär att du kan få ersättning upp till vissa belopp även när du tappar hörapparaten så att den går sönder. Det finns också möjlighet att göra tillägget Värdesak som är en allriskförsäkring för enskilda föremål. Det kan dock bara göras för något som man själv äger.

Liknande besked ger If.
– Hörselhjälpmedel omfattas av hemförsäkringen. För att ha ett heltäckande skydd behöver man ha antingen hemförsäkring Stor eller Extra. Då ingår en otursförsäkring som gäller vid plötslig eller oförutsedd händelse, säger Daniel Collvik, tillförordnad skadechef.
– Försäkringen gäller oavsett om man själv eller regionen äger hjälpmedlet och ersättning lämnas efter avdrag för ålder och bruk. Normalt följer vi den avskrivning som regionen har.

Den som har fått dyra hjälpmedel, till exempel en CI-processor bör ha fått information om försäkringen i samband med att hjälpmedlet lämnades ut.
– Det skiljer mellan regionerna huruvida patienten behöver teckna/utöka sin hemförsäkring. Där behöver man kolla med respektive region, säger Fredrik Falk Matej, hälso- och sjukvårdskurator på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Om patienten behöver skydda processorn/implantatet med försäkring så är det hemförsäkringen som gäller. Patienten behöver då kontakta sitt försäkringsbolag och berätta att de har CI.
Han säger att den som har någon typ av tilläggsförsäkring (Allrisk eller liknande) ofta redan har täckning.
– Oavsett kan det vara bra att informera försäkringsbolaget och verkligen försäkra sig om att man har skydd. För den som saknar täckning brukar det kunna lösas med en utökning av hemförsäkringen.
– Om processorn går sönder ska patienten informera försäkringsbolaget (om regionen kräver egen försäkring) och sin CI-mottagning för att ersätta processorn. Hos oss får man en låneprocessor tills en ny finns att hämta.

Mikael Reingsdahl är verksamhetschef i Region Skåne.
– Det ligger alltid på patienten att se över sin försäkring så att hörapparaterna täcks av den. I de flesta fall täcks eventuella hörapparatsproblem av den normala hemförsäkringen, men det finns patienter som har tecknat en extra försäkring hos sitt försäkringsbolag, säger han.
– Vi tillämpar avskrivningsregler för dyrare produkter, det varierar mellan tre till åtta år beroende på produkten. Vid förlust eller skada av ett lånat hjälpmedel sker alltid en dialog kring restvärdet med försäkringsbolaget.

Vissa regioner har också en separat avgift för borttappad hörapparat, till exempel Region Västmanland där avgiften för borttappad hörapparat är 800 kronor (bakom örat-apparat) eller 1 150 kronor (i-örat-apparat), berättar Ann-Sofie Andertoft, verksamhetschef.
I Region Örebro rekommenderas patienter att se över att försäkringsskyddet omfattar lånade hjälpmedel, svarar sektionschef Hasan Hadzic.
I det dokument som reglerar patientens ansvar står: Region Örebro fakturerar patienten som själv ansvarar för anspråken mot sitt försäkringsbolag. Regionens ersättningsanspråk beräknas utifrån hjälpmedlets inköpspris och nedskrivningsregler.

I Region Halland kan man bli ersättningsskyldig om hörhjälpmedel skulle skadas eller förstöras på grund av misskötsel eller oaktsamhet.
– Detsamma gäller om man förlorar eller missköter sitt hjälpmedel. För hörapparater är kostnaden då 1 000 kronor per hörapparat, säger Alem Muharemovic, avdelningschef.
– Vid lån av hjälpmedel med högre värde rekommenderar vi att man ser över sitt försäkringsskydd. Man faktureras ett restvärde med 20 procents avskrivning per år, alternativt reparationskostnader om hjälpmedlet går att laga.

I Västra Götaland äger regionen generellt alla hjälpmedel, berättar verksamhetschef Mattias Johansson.
– Vid slarv blir du ersättningsskyldig med en avräkning på 20 procent. Därför informerar vi främst kring dyrare hjälpmedel att se över sitt försäkringsskydd. Vad gäller hörapparater handlar det ofta om cirka 500 kronor då våra är billiga att köpa in.
– Om hjälpmedlet skadats i samband med brand eller olycka brukar vi ofta ersätta det med ett nytt, säger han.