Forskarna fann inget samband mellan tinnitus och kognitiva prestationer.
Sebastian Waechter är audionom och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet. Tillsammans med forskningsingenjören Anders Jönsson har han gjort en metaanalys av 27 olika studier som rapporterar påverkan på tinnitus före och efter hörapparatutprovning.
I de 27 studierna inkluderades data från totalt 1 400 deltagare och analysen är publicerad i American Journal of Audiology.
Resultaten delades upp i olika grupper beroende på om man hade gjort objektiva mätningar av förstärkningen eller inte.
– Det visar att behandlingseffekten är dubbelt så god efter ett år när man verifierar hörapparatens verkliga förstärkning jämfört med om man inte gör det, säger han.
Sebastian Waechter poängterar att det är viktigt att hörapparaten utprovas och programmeras efter varje persons öra och att det inte räcker att anpassa hörapparaten efter leverantörens programvara och sedan fråga patienten om det hörs bra.
– Varje hörselgång är unik i sin form och det påverkar även resonansen.
– Om man anpassar hörapparaten rätt innebär det också en betydande dämpning av tinnitusbesvären, något som även fortsätter att dämpas över tid.
Sebastian Waechter menar att tinnitusvården skulle kunna förbättras avsevärt om alla svenska kliniker gjorde objektiva mätningar av hur stor förstärkningen verkligen blir i hörselgången.
– Undersökningen tar bara några minuter och kan göra stor skillnad för den enskilde patienten, säger Sebastian Waechter.
– Vår studie har fokuserat på tinnitus, men tidigare studier har visat att även taluppfattbarheten blir bättre och att patienterna är mer nöjda med sina hörapparater om man kontrollerar den verkliga förstärkningen.
Han samarbetar även med utländska forskare vid University of Queensland i Australien och Max Planckinstitutet i Berlin.
Avsikten är att undersöka hur man kan minska den psykiska ohälsan hos personer som har tinnitusbesvär. För det fick han AFA Försäkrings postdoc stöd på två miljoner kronor 2021.
– Hörapparat är det vanligaste hjälpmedlet vid tinnitusbesvär, men den ljudförstärkning man får är beräknad på hur man ska kunna uppfatta tal och hänga med i samtal så bra som möjligt, inte på hur förstärkningen påverkar tinnitusljud.
– Så vi tittar på hur vi kan modifiera ljudförstärkningen i relationen till den frekvens som patienten hör tinnitusljud på och därefter undersöka hur det påverkar patientens psykiska hälsa, säger han.
I en studie publicerad i juni i Frontiers in Psychology har Sebastian Waechter tillsammans med Jonas Brännström, Måns Magnusson och Wayne Wilson undersökt sambandet mellan tinnitus och kognitiva prestationer.
– Personer med tinnitus upplever ofta att de har svårt att behålla koncentrationsförmågan, men i vår studie har vi inte kunnat finna något samband, säger Sebastian Waechter.
Forskarna har tidigare jämfört hur personerna presterade på standardiserade tester. I en ny studie fick de göra en mer komplicerad uppgift som påminner om en arbetsvardag på ett kontor.
– Det vi kunde se var att tinnitus i sig inte var kopplat till sämre kognitiv prestation vid krävande uppgifter som påminner om vardagen.
Däremot fann de ett starkt samband när det gäller hörseln vid höga frekvenser, över 8 000 hertz.
– Dessa frekvenser undersöks inte vid ett vanligt hörseltest, säger Sebastian Waechter.
Forskarna skriver att resultaten tyder på att testning av hörtrösklar över 8 000 hertz kan vara ett stöd för att upptäcka och behandla kognitiva svårigheter.
stefan andersson
Fotnot: En metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer med syfte att dra slutsatser av den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats.