En del av Hörselskadades Riksförbund

HRF

Prioriterade områden ska ge ökat fokus

HRF:s förbundsstyrelse föreslår fyra prioriterade områden istället för att lägga fram ett handlingsprogram för de kommande fyra åren.
– Det handlar om att vi vill fokusera för att själva kunna sätta saker på agendan, men det betyder inte att vi inte gör något på andra områden, säger förbundsordförande Mattias Lundekvam.

Ett hållbart, hörselsmart, arbetsliv är ett av områdena som förbundsstyrelsen vill prioritera.

Mattias Lundekvam ser fram emot den digitala kongressen.
– Det kommer att bli utmaningar, men det finns bra information om handlingarna och förbundskansliet har hållit kurser i mötessystemet med ombud och övriga deltagare för att de ska vara rustade inför kongressen.
– Det viktigaste är att alla efteråt känner att de har kommit till tals.
Förbundsstyrelsen föreslår fyra prioriterade områden för åren 2021–2025:

  • Tillsammans växer vi.
  • En hörselvård att lita på.
  • Ett hållbart, hörselsmart arbetsliv.
  • Textat hörbart, demokratiskt.

– Handlingsprogrammet på den senaste kongressen blev väldigt omfattande och det blir lätt att vi låser upp oss tidigt för vad vi ska göra. Fyra år är en lång tid. Det är viktigt att det finns flexibilitet, att vi är tydliga med vad vi vill åstadkomma och att det blir en rimlig arbetsbelastning.

Mattias Lundekvam.

Så följer du kongressen

Kongressen inleds fredag 28 maj klockan 9.00 och pågår till söndag 30 maj klockan 17.00.

Förhandlingarna kommer att livesändas på www.hrf.se. Sändningen är öppen för alla och kommer att skrivtolkas.

Presidiet kommer att bestå av två ordföranden, Jens Sjöström och Ellinor Eriksson. Dessa två var även med och ledde kongressen i Linköping 2016. Valberedningen har nominerat Alf Lindberg till sekreterare.

Omkring 100 ombud är anmälda till kongressen och ungefär 140–150 personer kommer att vara aktiva deltagare. Dessa har haft möjlighet att delta i förberedande utbildningar och 10 maj arrangerades ett genrep för att kontrollera att allt fungerar.

Han säger att det handlar om att välja vilka områden HRF vill sätta saker på agendan, men att det samtidigt måste finnas utrymme för att agera snabbt och kraftfullt kring angelägna frågor som dyker upp i omvärlden.
– Om vi har ett smalare fokus istället för att jobba lite med allting samtidigt har vi större chans att nå ut och uppnå förändringar i vardagen för hörselskadade. Förbundsstyrelsen får också större möjligheter att hålla en levande dialog med förbundsmötet.
– Jag tror det kommer att märkas tydligt vilka områden vi kraftsamlar inom, men det är upp till kongressen att besluta om vilka det blir.
Den första målsättningen innebär att målsättningen är att HRF ska växa år för år, både i kvalitet och i medlemsantal.
– Det finns ett stort behov av att göra det mer attraktivt i att bli medlem och att synliggöra värdet av ett medlemskap för att stärka organisationen. Ju fler vi engagerar, desto starkare blir HRF:s röst i samhällsdebatten, säger Mattias Lundekvam.
– Vi behöver erbjuda bra, relevanta aktiviteter och ta vara på positiva initiativ för att vända trenden när det gäller medlemsantalet, till exempel medlemsexklusiva utbildningar och seminarier för att öka medlemsnyttan. Men det finns ingen quick-fix. Intressepolitik och organisation går hand i hand. Genom att jobba med relevanta och viktiga frågor påverkar vi samhället, stärker hörselskadade och kan växa som organisation.

Att hörselvården är ett av de prioriterade områdena är naturligt eftersom den har avgörande betydelse för hörselskadade och dessutom är lönsam för samhället i stort, flera internationella forskningsrapporter har visat att satsningar på hörselvård kan minska ohälsa.
– Hörselvården är ständigt på agendan. Att vi har en fungerande hörselvård är grunden för allt och det är viktigt att hörselskadade kan lita på att vården och att den är professionell.
– Det har skett en erodering av samhällets ansvar genom särlösningar och avgiftskonstruktioner i olika regioner, till exempel att Region Örebro har infört en månadshyra för hjälpmedel som i praktiken är en straffskatt.

Han påpekar också att nästan allt fokus inom hörselvården har hamnat på hörapparatutprovning.
– Hörselskadades behov är oerhört individuella och rehabiliteringen behöver utvecklas med bland annat mer hörselskadekunskap och kommunikationsstrategier.
Att få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och att ha ett fungerande arbetsliv är en nyckel till att förebygga ohälsa som utbrändhet och social isolering. Mattias Lundekvam hoppas också att det kan leda till att HRF kan nå fler hörselskadade i yrkesverksam ålder.
– Mycket som vi tidigare har tagit för självklart har börjat ifrågasättas allt mer som till exempel tolkservice eller arbetshjälpmedel.
– Myndigheter försöker lägga mer och mer ansvar på individen och arbetsgivaren eller flytta kostnaden till någon annan myndighet. Det blir ett stuprörssamhälle där ingen tar ansvar för helheten medan hörselskadade riskerar att hamna i sjukskrivning. Det är ingen hållbar modell.

FS övriga förslag

Intressepolitiskt program. Utveckling av det tidigare, indelat i sex områden med tillhörande mål. Programmet är långsiktigt och har inget slutdatum.

Organisationsprogram. Ett nytt dokument som beskriver de långsiktiga målen för organisationens utveckling.

Förbundsstyrelsen föreslår att stadgarna ändras så att två vice ordföranden väljs separat på kongressen.

Alla kongresshandlingar finns tillgängliga på www.hrf.se/kongress2021

Textat, hörbart, demokratiskt riktar in sig på att medietjänster med ljud och bild ska vara textade och ha god hörbarhet oavsett kanal och plattform och därmed bli tillgängliga för hörselskadade.
– Det är ett väldigt aktuellt område där det är en snabb teknisk utveckling av till exempel taligenkänning med artificiell intelligens.
– När internet kom var det en stor revolution för oss hörselskadade eftersom informationen i hög grad bestod av text. Nu har det blivit mer och mer ljud och bild, tv-sändningar, poddar och webbinarier med mera.

Fotnot: Förbundsstyrelsen har lagt fram flera andra förslag, bland annat översyn av stadgarna och det intressepolitiska programmet samt ett nytt organisationsprogram, se faktaruta nedan.

Text: Stefan Andersson