Panelen

Svar

Nej det finns ingen standard eller norm för detta. Generellt sett har det här problemet minskat avsevärt under mina 35 år i detta yrket. Förr var hörapparaterna stora och glasögonskalmarna tjocka. Då försökte man lösa det genom att ”bygga ihop” hörapparaterna och glas­ögonskalmarna.

Hörapparat­användarna fick gå till optikern och kapa av skalmarna och med ett specialfäste kopplades hörapparaterna på. Några tyckte att detta var bra, men nackdelarna med att sätta ihop två viktiga hjälpmedel var nog större än fördelarna. Om hörapparaten behövde lagas blev man till exempel av med glasögonen under reparationstiden och vice versa.

Under många år har nu trenden varit att hörapparater blir allt mindre och glasögonskalmarna allt tunnare, vilket har minskat detta problem avsevärt.
Trots det händer det då och då att det blir problem. Min erfarenhet är att det oftast går att lösa, genom att prova annat fabrikat av hörapparat, större/mindre hörapparat, längre/kortare ljudslang eller att byta till andra glasögonskalmar.

Svar

Ofta menar vi med kontrollerad att det finns en kontrollgrupp. Exempelvis kan en kontrollerad studie innebära att deltagare lottas till att antingen få en aktiv behandling eller vänta (så kallad väntelista).
I läkemedelsforskning undersöker man ofta läkemedel mot placebo, socker-piller som inte har någon verkan.

Gemensamt för all forskning (även utan kontrollgrupp) är att vi vill se hög kvalitet och en viss blygsamhet.
Exempelvis kan vissa fynd ibland överdrivas i media. Samtidigt vill vi att allmänheten ska kunna lita på forskning.
Inom forskning ser vi gärna att studier görs om på flera olika ställen. Vi litar mer på en studie om flera forskargrupper kommer fram till ungefär samma sak.