En del av Hörselskadades Riksförbund

Panelen

Har du en fråga? Mejla till Auris@hrf.se och skriv Panelen i menyraden.

 

Panel

Helge Rask-Andersen, audiolog
Minoo Azizi, audionom AF Hörsel
Stefan Stenfelt, civilingenjör
Gerhard Andersson, psykolog
Petra Andersson, audionom
Helena Koos, jurist

Vanligt med allt-i-örat apparater?

Nummer 4 • 2022

Fråga

Hur pass vanligt är det att ni provar ut allt-i-örat apparater? Vilka för- och nackdelar har dessa?

Svar

På 1980-talet när allt-i-örat (AIÖ) modellen var förhållandevis ny så utgjorde dessa cirka 20–25 procent av alla hörapparater som vi provade ut.
Valet av AIÖ-modell gjordes vanligtvis av estetiska skäl, då den ansågs som mer diskret.

 

Idag tror jag att antalet nya användare av AIÖ-modellen ligger runt cirka 5 procent.
Orsaken till denna minskning har gissningsvis att göra med utvecklingen av bakom-örat-modellen (BÖ). Den har gått mot mindre storlek av själva hörapparaten, men framför allt diskretare alternativ till den gjutna insatsen. Därmed anses numera dessa som mer estetiskt tilltalande val än AIÖ-modellen.
Bortsett från vilka synpunkter man har på utseendet av AIÖ-modellen så finns det nog bara en akustisk fördel och det är mikrofonplaceringen.

 

På AIÖ-modellen sitter den nära hörselgången vilket är mer naturligt än på en BÖ-modell där de sitter bakom örat.
Nackdelarna med AIÖ-modellen är fler. För att nämna några så har de kortare livslängd, då de utsätts för mer ogynnsamma förhållande på grund av sin placering i hörselgången där de är mer utsatta för vax och fukt.
De kräver även mer service under sin livslängd på grund av detta. Användaren kan vanligtvis ej erhålla låneapparat vid reparation.
De är svårare att hitta på grund av sitt utseende och färg om de tappas bort och en ”ny” nackdel är att AIÖ-modellen ej går erhålla som uppladdningsbart alternativ, så som det ser ut idag.

 

 

Tack Annette!

 

Det här var Annette Antonssons sista svar i Panelen. Hon har bestämt sig för att trappa ned på arbetet som audionom och tycker att det är dags för någon annan att ta över i Auris panel.

Under 14 år har hon svarat på omkring 40 frågor om allt från teleslingor, streamers och appar till utprovningar, vax och olika hörapparattyper.
Auris riktar ett stort tack till Annette Antonsson för den här tiden och önskar henne allt gott i framtiden!

Redaktionen

Läs mer

Annette Antonsson, audionom

Vanligt med allt-i-örat apparater?

Tips för att tala med anhöriga?

Nummer 4 • 2022

Fråga

Vilka tips kan du ge för kommunikationen mellan anhöriga och personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus?

Svar

Vi forskar just nu om hur det är för anhöriga till personer med tinnitus.
I vår senaste studie såg vi att det var mycket vanligt att tinnitus påverkade relationen negativt. Men nästan lika många rapporterade positiva effekter som ökade kunskaper.

 

I min egen verksamhet vid sjukhuset händer det att anhöriga är med. När det gäller barn och unga är det ofta så, men vid enstaka tillfällen även för vuxna.
Vad gäller kommunikation vid hörselnedsättning finns det bra tips gällande hörtaktik, några exempel:

 

  • Tala inte förrän du befinner dig i samma rum som den du vill tala med och har den personens uppmärksamhet och tänk på att inte hålla handen för munnen när du talar.
  • Tala tydligt och i normal samtalston.
  • Om någon inte hör, upprepa inte samma sak flera gånger. Försök formulera om det med andra ord.
  • Fler råd finns på Hörsellinjen.se under fakta och råd, tips för samtal med nedsatt hörsel.
Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog

Tips för att tala med anhöriga?

Svårt för ljudet av min egen röst?

Nummer 3 • 2022

Fråga

Jag har svårt för ljudet av min egen röst när jag använder hörapparater. Är det vanligt och vad kan man göra?

Svar

Det är inte ovanligt. En studie av min doktorand Johanna Hengen visar att 45 procent av nya hörapparatanvändare rapporterar problem med upplevelsen av den egna rösten.
Vid nyanpassning för erfarna brukare var motsvarande siffra 58 procent. Att siffran är högre förklaras av att en större andel av de erfarna har kraftigare hörselnedsättning och därmed en större andel som använder proppar istället för öppen anpassning. Kraftigare förstärkning påverkar också upplevelsen negativt.
Det finns ett samband med att större hörselnedsättning och tätare insatser ger större egenröstproblem. Det man brukar göra är att öka ventilationen om det är en propp och justerar förstärkningen i de låga frekvenserna.

 

Man behöver träna på att höra sin egen röst igen eftersom hörapparaten förändrar både den och andra röster.  Vi håller för närvarande på att analysera ytterligare mekanismer som kan förklara egen-röst problem, men det är för tidigt att ge några konkreta resultat.

Läs mer

Stefan Stenfelt, civilingenjör