Panelen

Svar

Risken för hörselnedsättning efter narkos i samband med icke otologisk kirurgi eller öronkirurgi är kanske något underskattad.
Men det finns ingen anledning att dra sig för nedsövning av denna anledning.

När det gäller generell narkos rör det sig oftast om hjärt-lungkirurgi där man kan tänka sig att nedsatt cirkulation generellt leder till att cirkulationen till inneröronen påverkas.
Om man redan har en nervhörselnedsättning är det möjligt att risken kan öka för en ytterligare hörselnedsättning. Särskilt om man redan har en viss cirkulationssvikt eller nedsatt blodcirkulation. Det vet man dock ej säkert. Risken är generellt liten med kirurgi och narkosmedlen annars som man ger idag är inte skadliga för hörseln.

Plötslig hörselnedsättning innebär en ensidig plötslig nervhörselnedsättning och orsaken är oftast okänd. Flera teorier finns. Ofta förbättras hörseln spontant men inte alltid.
Detta kan naturligtvis uppstå även hos en person som råkar genomgå kirurgi. En patient fick en gång strykas för öronkirurgi och samma dag fick denne en plötslig hörselnedsättning. Hade han genomgått kirurgi hade man skyllt på kirurgin som orsak till hörselnedsättningen.

Före intubation och övertrycksandning skulle ett så kallat barotrauma kunna uppstå, det vill säga ett kraftigt övertryck i mellanörat. Teoretiskt kan man tänka sig att detta skulle kunna leda till en skada på innerörat men det vet man inte säkert.

Svar

Särskilt stöd kan jag nog inte kalla det. Varje ärende utreds efter vilka resurser/behov personen har, vilka medicinska underlag som finns, vad personen behöver för att hitta, få och behålla ett arbete.

Den som har tinnitus/ljudkänslighet som påverkar arbetsförmågan kan få stöd från AF om hen är arbetssökande eller om anställningen har inte varit längre än ett år. Då får man istället vända sig till Försäkringskassan.