Eleverna i hörselklasserna på Alviksskolan har musiklektioner i mindre grupper för att ljudnivån ska hållas nere.
Aviksskolan i Stockholm är hörselnav i Stockholms stad och har hörselklasser, där medvetenheten är extra hög. I dag har sjuornas hörselklass musikundervisning och instrument står på schemat.
– Yes! utbrister eleverna när de förstår att de ska få spela på trumsetet.
Klassen består bara av åtta barn idag. De radar upp sig i en halvcirkel medan läraren Karin Dietrichson går i genom trumsetets olika delar och sedan bjuder in alla att spela inför klassen.
– Man behöver inte spela så högt, det kan vara coolt att spela svagt också, säger Karin och hyssjar när förste trummaren drar igång lite väl ivrigt.
Eleverna i klass 7 gillar musik, men de håller med om att ljudnivåerna kan bli lite väl höga ibland.
– Det värsta är om alla spelar gitarr samtidigt och så försöker Karin prata, då får jag ont i huvudet, säger Ebba Andersson.
– Jag har tinnitus och har svårt för höga ljud, som när det låter knasigt från en förstärkare till exempel, säger Tilda.
– Maracas är jobbiga, tycker David.
– Ja och om folk börjar spela jättehårt på gitarren, säger Andrea Bäck.
Det första Karin Dietrichson gjorde när hon blev musiklärare på Alviksskolan var att föreslå att klasserna skulle delas i halvklasser.
–Det är en förutsättning för att undervisningen ska funka och jag är glad att ledningen gick med på det. Jag har en jättefin dialog med skolledningen runt musiken. Det är viktigt att man som musiklärare kommer med egna förslag utifrån de behov man har, säger hon.
Även eleverna är glada för halvklassundervisningen.
– När vi hade helklass var det mycket jobbigare, säger David.
Alviksskolans musiksal har två rum och där finns bordsmikrofoner, lärarmikrofon, hörselslinga och akustikplattor. Karin har nyligen beställt hörselkåpor.
Men det viktigaste för att ha en lugn musikundervisning tycker hon är att individanpassa den utifrån elevernas olika behov så gott det går och att jobba med tillit för att behålla lugnet i klassen.
– En otrygg klass är mycket mer stökig, säger Karin.
I dag blir det en lugn lektion. Efter att alla fått testa trummorna tränar de gitarrackord ihop.
Karin konstaterar nöjd att alla i klassen hörsammade hennes önskan att spela mjukt.
– Det här är ju en extra medveten klass, säger hon.
Generellt för lite kunskap om ljudmiljö bland lärare
Sara Törnqvist vikarierade som musiklärare redan under utbildningen. Erfarenheterna inspirerade henne att skriva ett självständigt arbete om undervisning för ljudkänsliga elever, ”Musikundervisning för alla” som byggde på enkätsvar från ungefär 30 musiklärare.
– Det som främst kom fram är att många musiklärare har liten budget. Då är det svårt att bygga om salar, byta ut instrument mot digitala och ha halvklassundervisning eller få tillgång till extra grupprum. Man gör det man kan med det man har, men de stora åtgärderna finns det ofta inte pengar för. Ibland kan man inte ens köpa in hörselkåpor, säger Sara Törnqvist.
Andreas Forsman är projektledare för projektet Med öra för orkester, som jobbar för bättre ljudmiljö i musikbranschen. Han har också en bakgrund som grundskole- och gymnasielärare i musik.
Elever och pedagoger i grundskolan är inte projektets primära målgrupp, men fler uppdrag än väntat har riktats dit, berättar Andreas Forsman.
Tips för hörselsmart musikundervisning
- Absorberande material (mattor, draperier, akustiktak, akustikplattor).
- Mjuka lister på skåp, dörrar, bänkar.
- Tassar under stolarna.
- Talförstärkare till läraren.
- Halvklass eller mindre grupper.
- Hörlurar med 85dB begränsning.
- Lära eleverna vad ljudkänslighet innebär.
- Högtalare med god ljudkvalitet och bra ljudspridning.
- Takhängda högtalare. (Ej öronhöjd.)
- Fortbildning av lärare.
– Vi ser att behovet av kunskap, stöd och åtgärder är stort och har därför breddat vår inriktning. Vi upplever att det generellt finns för lite kunskap bland lärare kring det som gäller ljudmiljö i arbetsmiljölagen och att den även gäller för eleverna, säger han.
Med öra för orkester har gjort informationsfilmen ”Man kan inte blunda med öronen” som finns på Youtube, med tillhörande arbetsmaterial. De har även tagit fram gratisappen Ear Guardian som kan användas både i musiksal och andra skolmiljöer och erbjuder också föreläsningar, ljudmätningar med åtgärdsförslag med mera.
På många skolor är musiksalen inte mer ljudanpassad än andra miljöer. Det är helt fel tycker Andreas Forsman.
– Musiksalen bör byggas specifikt som just musiksal.
Trots skyldighet att undervisa kring ljud/hörsel från årskurs 4 enligt senaste läroplanen LGR11 har lärare generellt för lite kunskap om decibelvärden och om skadliga ljudnivåer.
– Det är svårt att lära ut något som man själv har bristfällig kunskap kring, säger han och ger tips i faktarutan.