Mer fritid för Rask-Andersen

– Jag är pensionär sedan två veckor, säger Helge Rask-Andersen, 67, och i nästa andetag erkänner han att det är lite jobbigt.
Riktig pensionär är han dock inte ännu. Han har en tjänst på 20 procent vid Uppsala universitet och uppbär titeln seniorprofessor i experimentell otologi. Därför träffas vi på hans arbetsplats, öronforskningsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Hans namn står på skylten vid ingången och i rummen utmed korridoren arbetar doktorander.

24 april gjorde Helge Rask-Andersen sin sista operation. En 21-årig kvinna fick sitt andra CI.
Han bedömer att han har gjort mellan 300 och 400 CI-operationer. Den äldsta patient han satt in implantat på var 87 år och den yngsta bara 7 månader. Det lilla barnet fick CI på båda öronen och Helge beskriver resultatet som fantastiskt.
Hur många operationer han har gjort totalt har han ingen aning om. Mest utmanande tycker han det är att operera cholesteatom. Då tas allt i mellanörat bort och byggs upp igen. Det är en svår operation som kräver stor noggrannhet.
– Akademiska sjukhuset i Uppsala är bland de främsta i världen på cholesteatomoperationer. Vi utbildar kirurger från hela världen.
CI-operationer är inte så svåra rent tekniskt, men han uppskattar dem mycket eftersom han får följa patienten hela vägen från utredning till uppföljning.
–För mig är det viktigt att ha en klinisk bas i forskningen. Då får man se hur resultatet blir. Man ska kunna titta patienten i ögonen efteråt.

Nu ska han i alla fall ägna sig åt forskning och det går inte att missta sig på hans entusiasm inför det.
– Det är mycket på gång!
Ett som är på gång är ett implantat mot Menières sjukdom. Det består av speciella elektroder som sätts in i båggångarna, som är en del av innerörat och är en del av balansorganet. När ett yrselanfall är på igång kan patienten trycka på en dosa och elektroniskt stimulera båggångarna för att häva anfallet.
Menières sjukdom har intresserat Helge Rask-Andersen ända sedan han var ung student, då han satt och undersökte endolymfatiska säcken som reglerar mängden vätska i innerörat i stället för att vara ute och roa sig på nätterna. Han har även varit delaktig i utvecklandet av menièreimplantatet, så är det med stort intresse han följer resultatet.

Han är också stolt över sina doktoranders arbete och räcker över en tjock bunt med avhandlingar till Auris reporter.
Utöver forskningen är han en uppskattad föreläsare och lärare. I början av maj åkte han runt i Finland nästan en hel vecka och höll föredrag på hörselföreningar och i mitten av juni tog han emot 15 öron-kirurger från olika länder för att vässa deras kunskaper.

Lite mer fritid kommer det ändå att bli för Helge Rask-Andersen.
– Det är bra för då kan jag träna steppdans.
Steppdans?
Plötsligt steppar han i korridoren.
– Steppdans är koordination, musik, rytm – allt! Hjärnan får jobba också, det är som att lära sig ett nytt språk. Jag kan starkt rekommendera det, säger han.
Hur lär man sig steppa?
– På Youtube! Sök på step dance så får du upp massor. Jag har även tagit privatlektioner. Vi pratade mest skit men jag lärde mig grunderna.

Publicerad i Auris 4/2016.