I ett kapitel granskas Fritt val av hörapparater.
Hur kom det sig att du ville skriva en bok om vårdvalet?
– Jag har skrivit mycket om sjukvårdsfrågor och har under många år bevakat framför allt vad som händer inom Region Stockholm. I samband med att jag och en kollega granskade omorganisationen på Karolinska 2015-2017 så var det flera som sa att vi borde granska vårdvalet. Det känns som att det inte har granskats så mycket hur det har förändrat sjukvården.
Hur länge har du arbetat som journalist?
– Sedan mitten av 1990-talet. Jag har förutom på DN bland annat jobbat på Svenska Dagbladet, Ekot, SVT, Dagens Samhälle och lokaltidningarna Mitt-i.
Handlar boken om vården i Stockholm?
– Fokus ligger på Stockholm eftersom vårdval i väldigt hög grad är en storstadsreform. Men jag har skrivit om hur vårdvalet har spridit sig och blivit rikspolitik och har även tagit upp exempel från övriga Sverige.
– Hela upplägget med marknadsstyrd vård påverkar också situationen i andra delar av landet.
Vad har du kommit fram till när det gäller hörselvården/fritt val?
– Så vitt jag förstår var det meningen att det skulle gälla även andra hjälpmedel, men det finns inget annat hjälpmedelsområde än hörapparater som jag känner till där man har gift ihop privat finansiering med vårdval på det här sättet.
– Det var från början varit en otydlig sammanblandning och redan de första åren var det många patienter som hörde av sig och sa att de inte hade uppfattat att de kunde få hörapparater i regionens sortiment, eller att de inte var medvetna om att de köpt hörapparaten och själva skulle stå för service och underhåll.
Har du hittat exempel på personer som råkat illa ut?
– Jag har bland annat intervjuat en kvinna som betalade 23 000 för sina hörapparater. Hon blev övertalad att köpa dyrare hörapparater i stället för att välja ur regionens sortiment för 600 kronor, men hörapparaterna var ändå inte tillräckligt bra. Hon var väldigt uppgiven.
– En annan kvinna blev övertalad att köpa hörapparater för 14 000 genom fritt val eftersom hon ville ha laddningsbara hörapparater. När hon senare upptäckte att det fanns laddningsbara även inom landstingets sortiment gick hon tillbaka och krävde att få byta.
Är det ett problem för audionomerna?
– Ja, det är ett etiskt problem att det blir en olycklig sammanblandning av vård och affärsverksamhet som riskerar att påverka tilliten mellan patient och vårdgivare. Jag har pratat med en som har avstått från att arbeta inom systemet av den anledningen och en audionomstudent som inte kände till det här som sa att hon kanske inte skulle ha valt den utbildningen i så fall.
– Jag har pratat med Audionomföreningen som berättar att när HRF:s rapport Myternas marknad kom ut 2014 var det en del audionomer som tyckte att det var bra att kritiken lyftes fram medan andra tyckte att audionomerna fick skulden.
Hur kommer det sig att så få i beslutande position har ifrågasatt att tillverkare av hörapparater driver hörselmottagningar?
– Det har varit en stark polaritet mellan de politiska blocken. Det känns som att det inte har funnits någon vilja att förstå att systemet inte har fungerat som det var tänkt. Jag har intervjuat politiker som fortfarande tycker systemet är bra.
Hur tycker du vårdvalet fungerat rent allmänt?
– Det har blivit väldigt förknippat med hög tillgänglighet. Det är väldigt lätt att stirra sig blind på korta kötider, men det gäller inte inom alla vårdområden. Hög tillgänglighet är inte samma sak som vård efter behov. De vårdområden som har expanderat är där det finns pengar. Vårdvalet har till exempel inte varit bra för dem som är kroniskt sjuka.
Fotnot: Du sköna nya vård – Friska vinnare, sjuka förlorare kommer ut i januari.