Det blåser kallt nu. Den här hösten har visat att vi går mot ett allt tuffare samhälle, där hörselskadades rättigheter undergrävs.
Ett tydligt exempel är Örebro län. Där har regionpolitiker nu beslutat om ett avgiftssystem som begränsar rätten till hörselvård. Från årsskiftet måste hörselskadade betala 780 kronor per år för att få behålla sina hörapparater.
Konsekvenserna kan bli katastrofala. Redan idag är det alltför många som drar sig för att skaffa hörapparater. Nu riskerar utanförskapet att växa ännu mer. Det här visste politikerna. Vi hade gett dem fakta och argument. Och ändå. Ändå valde de att vända ryggen åt sina hörselskadade invånare.
Något liknande hände i Skåne tidigare i höst. Regionens egen utredning, HRF och flera myndigheter dömde ut systemet med hörselcheckar. Och ändå. Ändå valde regionpolitikerna att sätta två hörapparatkoncerners intressen före sina hörselskadade invånare.
Jag häpnar över den skrämmande människosyn jag har mött i samtal med politiker. Allt fler tycks vara beredda att beröva hörselskadade rätten till hörselvård, rätten att höra.
mitt under dessa motgångar har jag också sett något helt fantastiskt, som gav mig så mycket hopp: Ett växande engagemang.
Det har flödat av kommentarer i sociala medier. Här finns ilska och sorg, men framför allt kämpaglöd, uppmuntran och hörselskadekraft. Och fyra ord som verkligen värmer: ”Nu blir jag medlem”.
Här finns ilska, sorg och kämpaglöd.
Så knyt inte näven i fickan. Ta istället vara på engagemanget som nu växer fram. Gå ut och värva medlemmar där du bor. Ta kraft av varandra, kliv upp på barrikaderna och säg ifrån.
Tillsammans kan vi vända vinden. Du och jag. Och alla andra.