Knepen som ger ökad chans att höra

Gunilla Suwe möter många gravt hörselskadade som deltar i fördjupad hörselrehabilitering.
Auris träffar Gunilla tillsammans med kollegan Camilla Lange på Rosenlunds sjukhus/Karolinska universitetssjukhuset.
– Det är inte bara munrörelser man avläser utan även mimik och kroppsspråk, säger Camilla.

De tycker att HRF:s tips för samtal med nedsatt hörsel (se artikel här intill) är bra och konstaterar att lyssnande är en aktiv process där det finns många strategier man kan använda både för att förbättra möjligheterna att höra och att kunna avläsa vad den andra personen säger.
– Till exempel att se till att ha den andra personen framför sig och inte tillåta att någon pratar från ett annat rum, säger Gunilla.
– Den här årstiden är belysningen viktig. Tända ljus kan kanske vara stämningsfullt, men det ger inte bra förutsättningar för avläsning.

Camilla säger att det vanligen skiljer en hel del mellan hur hörselskadade tillämpar olika strategier.
– Ofta går det per automatik och en del märker direkt ”Så här gör jag ju redan”. Men det handlar också om att öka medvetenheten om vad man gör och se att det kanske går att tillämpa vid fler situationer.
De upplever en skillnad mellan personer som haft hörselnedsättning från barndomen eller under en längre tid jämfört med när hörseln försämrats snabbare.
– När vi träffar patienter som råkat ut för plötslig hörselnedsättning har de sällan eller aldrig tidigare tänkt på avläsning eller olika strategier, säger Gunilla Suwe.
De säger att det kan vara väldigt olika från person till person när det gäller hur det fungerar med avläsning och olika strategier, bland annat beroende på språkliga förutsättningar.
– Mycket handlar om vilka hörmiljöer personen befinner sig i och vilka möjligheter som finns att ta plats i samtalet, säger Camilla.
– Ett vanligt problem för många yrkesverksamma är hybridmöten där några deltar på distans och andra på plats, säger Gunilla.

I samband med att HRF bildades på 1920-talet och under årtiondena närmast efteråt var det ganska vanligt med kurser i läppavläsning, labiologi, och flera av dessa kurser ledde också till bildandet av HRF-föreningar.
Inom rehabiliteringen fokuserar man dock sedan länge inte på avläsningsträning.
– Såvitt jag vet finns det ingen vetenskaplig evidens för den typen av träning. Det handlar mer om helheten och hur man på olika sätt kan påverka samtalssituationen, säger Gunilla.
– Vi jobbar alltid mycket individuellt utifrån en bedömning av vilka behov personen har. Det handlar inte bara om att ge information utan om lärande. Det behövs tid för att ta emot kunskap och för att skapa medvetenhet, säger hon.
Hon konstaterar också att anhöriga har stor betydelse och att det är viktigt att involvera dem i rehabiliteringen.

Vilka reaktioner brukar ni få av dem som varit med på rehabiliteringen?
– Många har sagt att de fått med sig en ökad förståelse för konsekvenserna av hörselnedsättningen och att det lett till att de kan spara energi och därmed må bättre.
Det krävs remiss från läkare eller den primära hörselvården för att komma i kontakt med den utvidgade hörselrehabiliteringen i Region Stockholm.
– Alla har inte samma behov och det finns de som kanske inte är mottagliga för att delta i rehabilitering och bara vill lita på tekniken/hörapparaterna. Men då bör de först få information så att de är medvetna om vad de väljer bort, säger Gunilla Suwe.
– Enligt det nationella vårdprogrammet rekommenderas att alla gravt hörselskadade erbjuds att träffa en hörselpedagog och att delta i utvidgad hörselrehabilitering.

13 samtalssmarta tips

Berätta. Tala om att du har nedsatt hörsel. Var öppen med dina behov när det gäller placering, hjälpmedel med mera. Tänk på att alla parter i ett samtal har ansvar för att det fungerar.
Ansikte mot ansikte. Tala inte förrän du befinner dig i samma rum som den du vill tala med och har den personens uppmärksamhet. Tänk på att munskydd, helskägg försvårar avläsning. Håll inte handen framför munnen.
Tala tydligt. Tala i normal samtalston. Artikulera, rör på läpparna och tala inte för fort – men överdriv inte. Mumla inte, men skrik inte heller. Föregå gärna med gott exempel! Genom att själv tala lugnt och tydligt lär du andra tala på ett mer hörselsmart sätt.
Omformulera. Om någon inte hör, upprepa inte samma sak igen och igen – formulera det på ett annat sätt.
Vilket ämne? Snabba ämnesbyten mitt i samtal kan vara svåra att följa. Det kan också vara svårt att komma in i ett pågående samtal när man inte riktigt hör. Beskriv gärna ämnet med några få ord.

Belysning. God belysning gör det lättare att avläsa. En bra tumregel är att den som hör bra alltid ska sitta med med ljuset i ansiktet.
Ta plats. Placera dig på den plats där det är enklast för dig att uppfatta vad som sägs. Om platsen är upptagen, be vänligt att få byta plats, och förklara varför.
Skruva ner. Dämpa eller ta bort störande ljud, genom att skruva ner bakgrundsmusik och stänga fönster eller dörrar.
Välj. Ett stökigt, skramligt café eller en hotellobby med ljuddämpande heltäckningsmattor? Låt inte slumpen avgöra – välj mötesplats.
Använd text. E-post, sms, chat med mera – i dag finns det en mängd olika textmöjligheter. Det kan vara en praktisk lösning även när ljudmiljön är dålig. Och om ljudmiljön är lugn, prova gärna mobilens tal-till-text-funktioner.
Videosamtal. Videosamtal gör det möjligt att avläsa, som stöd för tal. Det finns i dag en mängd olika appar och plattformar – och i en del av dem går det även att använda autotextning och/eller skrivtolkning på distans.
Se humorn. Oavsett hur vi hör händer det att vi missförstår. Ibland kan vi se humorn i det, ibland är det inte roligt alls. Men det är aldrig något att skämmas för.
Beställ tolk. Det finns flera tolkmetoder: teckenspråkstolkning, TSS-tolkning (tecken som stöd) och skrivtolkning. Tolk kan beställas via regionens tolkcentral.
Källa: Allt om hörsel