Utredningen överlämnades till regeringen i maj och kommer att ligga till grund för regeringens förslag om villkoren för public service under perioden 2026-2033.
HRF är positivt till flera förslag, men framför också kritik och efterlyser större tydlighet och skarpare åtgärder på några områden.
Tidningsutgivarna har tidigare krävt begränsning av textinnehållet på Sveriges Televisions och Sveriges Radios webbplatser eftersom de anser att det riskerar att konkurrera ut dagstidningar och andra kommersiella aktörer på den svenska mediemarknaden.
Detta är något som HRF och övriga funktionshinderrörelsen ifrågasätter.
– Forskningen är tydlig. Mediemångfald gynnar alla medier, genom ökad mediekonsumtion. Det finns inget som talar för att en begränsning av SVT:s textutbud skulle ge TU:s medlemstidningar ett lyft. Den främsta konsekvensen skulle bli att hörselskadade stängs ute från stora delar av public service. Och det är helt oacceptabelt, sa HRF:s generalsekreterare Mattias Lundekvam i Auris 1/24.
Utredningen föreslår inte någon detaljreglering av text i public service, men skriver: ”användningen av text i SR:s och SVT:s nyhetsverksamhet bör ske med en hög medvetenhet om och med hänsynstagande till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar”. Kommittén föreslår också att SVT och SR årligen ska redovisa hur de använder text i sin nyhetsverksamhet.
HRF anser att en sådan redovisning bör innebära en uppföljning av om textanvändningen tillgodoser hörselskadades tillgänglighetsbehov.
HRF poängterar att texter i nyhetsförmedlingen är en oumbärlig del av en kommunikativ helhet och att detta är särskilt viktigt i samband med allvarliga händelser då snabb information är avgörande och att bara textremsor inte alltid räcker för att få sammanhang.
”Det är beklämmande att textbegränsningar i public service ens diskuteras. En detaljreglering av text skulle vara förödande för landets hörselskadade”, skriver HRF som här får medhåll av övriga funktionshinderrörelsen.
I betänkandet betonas att villkoren för public service ska vara teknikneutrala, det vill säga att de ska gälla oavsett vilken form innehållet har (ljud, rörlig, bild, text) och oavsett på vilket sätt det distribueras till allmänheten.
HRF välkomnar detta förslag. ”Stora delar av befolkningen, inte minst äldre, tar idag del av tv-kanaler i huvudsak via marknätet. Tillgänglighet i marknätet måste därför vara lika hög som i andra plattformar”, skriver HRF.
Sedan 2014 har regeringen fattat särskilda beslut vart tredje år om vilka krav som ställs på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, bland annat krav på hur stor andel av programmen som ska vara textade.
Detta är något som HRF och flera andra funktionshinderorganisationer kritiserar eftersom man anser att det riskerar att stanna vid tomma ord när kostnaderna för anpassning till tillgänglighetskraven inte hänger ihop med de medel som riksdagen avsätter.
”Vi anser att tillgänglighetskrav ska behandlas i anslutning till beslut om medelstilldelning och andra villkor – alltså som en del av en långsiktig helhet med förutsägbara förutsättningar, inte som kortsiktiga regeringsbeslut, utan tydlig koppling till finansiering”, skriver HRF.
Ett förslag som HRF är positivt till är att det ställs krav på att Sveriges Radio och Sveriges Television ska vara skyldiga att utforma så kallade VMA-meddelanden (viktigt meddelande till allmänheten), så att de blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
”Vi förutsätter att detta innebär att alla sådana meddelanden inom en snar framtid kommer att förmedlas som textmeddelanden”.
HRF konstaterar att public service är av stor vikt för hörselskadade som fortfarande utestängs från stora delar av medieutbudet trots att det finns enkla och beprövade lösningar.
-Det är diskriminerande, ökar informationsklyftor och bidrar till ett allvarligt demokratiskt underskott, säger HRF:s generalsekreterare Mattias Lundekvam.
Fotnot: Den före detta KD-ledaren Göran Hägglund har varit ordförande för den parlamentariska kommitté som har arbetat med utredningen sedan 2023.