"Hörselhälsa hos de äldsta glöms bort"

Enligt Åsa Winzell Juhlin är den här studien en av de första som har tittat på hörseln hos de äldsta åldersgrupperna med standardiserade metoder, alltså genom att göra hörseltester inte bara enkätundersökningar.

– Det vi har kunnat se är att hörseln blir sämre för de flesta och att det gäller båda öronen, säger hon.

Statistiken över personer med åldershörselnedsättning visar att det är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor.

– Men med stigande ålder verkar det som att kvinnorna börjar komma ifatt männen, både i hur vanligt förekommande det är men också hur omfattande hörselnedsättningen är.

I undersökningen var det 83 procent som på bästa örat hade ett medelvärde på 35 decibel eller mer för fyra hörtrösklar vid frekvenser som är viktiga för vår taluppfattning (tonmedelvärde vid 500, 1000, 2000 och 4000 hertz). Det motsvarar minst måttlig hörselnedsättning enligt WHO:s definition.

Eftersom det är svårt att få personer som är över 90 år att komma till testkliniker har forskarna istället besökt personerna i deras hem och på äldreboenden och på särskilda boenden.

– Totalt gjorde jag och min kollega Birgitta Wallström Berg över 90 besök, varav flera på äldreboenden. Mötena med alla personer var bland det roligaste jag har gjort, säger Åsa Winzell Juhlin.

– Vi gjorde i princip samma undersökning som ska göras på en hörselmottagning, vi testade luftledning, benledning och tympanometri (mätning av trumhinnans rörelse). Mätningarna fungerade bra. Vi kontrollerade bakgrundsljud inför varje mätning och använde hörlurar som dämpade så pass mycket att de störande ljud som eventuellt fanns i omgivningen inte påverkade mätningen negativt.

Åsa Winzell Juhlin är även audionom vid audionommottagningen i Göteborg och konstaterar samtidigt att det finns stora brister när det gäller hörselvård för de här åldersgrupperna.

– Jag upplever att den här åldersgruppen ofta blir bortglömd i diskussionen om hörselhälsa för alla. Det finns ett stort hål av behov på äldreboendena.

– Och det är verkligen inte lätt att få gehör för att satsa på dem, trots att det finns många enkla åtgärder som skulle kunna förbättra situationen och som inte skulle kosta särskilt mycket. Särskilt inte i jämförelse med vad det skulle ge tillbaka.

Några exempel på åtgärder hon nämner är bord för färre personer, dämpa ljud med dukar och textilier samt att lära ut kommunikationsstrategier som att se till att få uppmärksamhet av den man ska tala med och att denne kan se munnen. Att använda normal samtalston och tala tydligt, men lite långsammare och se till att dämpa alla onödiga bakgrundsljud.

– Det är också viktigt att se till att de hörselhjälpmedel som finns används och fungerar. Av dem jag träffade var det ungefär 60 procent som hade hörapparater och av dessa var det färre än hälften som använde dem. Många hade hörapparaterna i ett skåp eller så hade de inte batterier till dem.

– En så enkel sak som att titta i örat skulle också kunna ge stora förbättringar, det var ungefär 30 procent som hade vaxproppar, säger Åsa Winzell Juhlin.

Artikeln har Åsa Winzell Juhlin skrivit i samarbete med Ulf Rosenhall, Birgitta Wallström Berg, Maria Hoff, Hanna Wetterberg, Lina Rydén, Ingmar Skoog och André Sadeghi. Den är en del av den av den så kallade H70-studien som har pågått sedan början av 1970-talet där forskarna började följa personer som fyllde 70 år. Därefter har forskarna fortsatt att följa dem och vart efter lagt till nya årgångar av 70-åringar.  Personerna har sedan fått göra en mängd olika tester, bland annat kognitiva tester och hörseltester.

– Man har så långt det är möjligt försökt göra testerna på samma sätt så att resultaten ska bli jämförbara, säger Åsa Juhlin.

– Tyvärr blev vi tvungna att avbryta hörseltesterna på grund av covid och kunde därför inte göra alla tester vi planerat, men vi har tagit hänsyn till könsfördelning och demografiska faktorer som utbildning och bostadsort för att urvalet ska bli så representativt som möjligt.