Henrik Danielsson, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Universitetet i Linköping.
– I år har vi försökt få med mer forskning om sociala perspektiv kring hörsel, säger Henrik Danielsson, ordförande i organisationskommittén och professor vid universitetet i Linköping.
Ett av fyra teman den här gången var hörselhälsa, ”wellbeing”.
– Vi behöver förstå mer om skillnaderna i hur hörselskadade hanterar situationer där de upplever svårigheter och vilken roll kognitiva förmågor spelar för att bättre kunna anpassa hjälpmedel och ta fram strategier för olika tillfällen.
I år deltog omkring 100 forskare, vilket är något färre än tidigare.
Henrik Danielsson säger att det inte betyder att intresset för forskning inom området har minskat. Tvärt om så har det dykt upp liknande konferenser på andra platser.
– Många tycker att kognitiv hörselvetenskap är ett intressant område och man har byggt vidare från den första konferensen på området som vi arrangerade 2011.
Katja Anióse är doktorand vid Linköpings universitet och har tidigare arbetat som audionom inom hörselvården i Västra Götaland. Hon arbetar med ett projekt för att undersöka hur hörselnedsättning hos äldre påverkar partnern och kommunikationen i förhållandet och är nu klar med en första delstudie.
– När jag jobbade som audionom försökte jag alltid inkludera partnern i rehabiliteringen så mycket som möjligt.
– Men det är också viktigt att anhöriga får stöd och har möjlighet att träffa andra anhöriga.
Till projektet har personer över 65 år som är pensionärer och har en hörselskadad partner sedan minst ett år rekryterats via Facebook-annonser. De fick först fylla i ett hälsoformulär för att utesluta påverkan av till exempel kognitiva eller neurologiska problem.
De fick därefter svara på två frågeformulär, ett om livskvalitet och ett om hur hörselnedsättningen påverkar kommunikationen i förhållandet.
– Det var jättestort intresse. Vi fick ihop 239 deltagare på två veckor, ungefär två tredjedelar var kvinnor och en tredjedel män. Mer än hälften hade varit tillsammans med sin partner i minst 30 år, säger Katja Anióse.
Deltagarna var från 65 till 86 år och genomsnittsåldern 71 år. 185 av de 239 uppgav att de själva hade bra hörsel och 54 uppgav att de själva hade en hörselnedsättning.
Resultatet av den första delstudien visar att 56 procent av deltagarna inte är nöjda med kommunikationen i vardagen och ungefär lika många anser att partnern kunde göra mer för att förbättra sin hörselsituation. Kvinnor upplever fler problem än vad män gör.
Forskarna vill fortsätta att undersöka skillnader mellan kvinnor och män samt vilken betydelse det har om partnern använder hörapparat eller om båda två har en hörselnedsättning.
– Vi kommer i nästa fas att gå vidare med att göra djupintervjuer med ett antal deltagare och ställa öppna frågor så att de bättre kan beskriva hur deras situation ser ut, säger Katja Anióse.
Forskning har visat att hörselnedsättning kan göra det svårare att uppfatta känslor i andra personers röster.
Frédéric Marmel arbetar som forskare vid ORCA Europe i Stockholm. Han har undersökt hur hörapparaters ljudbehandling påverkar förmågan att uppfatta känslor genom att låta personer som inte har någon hörselnedsättning lyssna på inspelningar som manipulerats att låta som om personen lyssnade genom en hörapparat.
-Vi använde skådespelare som använde olika röstlägen för att uttrycka ilska, fruktan, glädje, förakt och sorg samt neutralt, berättar han.
Forskarna använde 705 ljudklipp med 12 meningar som uttalades med olika känslomässig intensitet.
Filerna var manipulerade så att ljudet från inspelningen motsvarade hur ljudet i en hörapparat med öppen insats låter när den är inställd för hörseln hos en person med måttlig hörselnedsättning (en hörtröskel på cirka 30 decibel). Inspelningen gjordes med två olika inställningar för ljudfördröjning, standardfördröjning och liten fördröjning.
– Vi observerade inga stora skillnader när det gällde att identifiera känslor jämfört med när de lyssnade på inspelningar som inte var manipulerade med ett undantag. Med standardinställningen var förmågan att avläsa sorg signifikant sämre än för övriga känslor.
Varför det blev så har han ingen förklaring till.
– Det behövs mer kunskap och en mer komplett bild av effekterna av hörselnedsättning och hörapparater när det gäller att uppfatta känslor. Vi planerar också ett stort projekt där vi ska testa hörapparatanvändare.
Boaz M. Ben-David är associate professor i psykologi vid Reichman University utanför Tel Aviv, Israel.
Han vill se nya perspektiv när det gäller forskning om äldre och kognition och att forskningen bör ha en mer positiv inriktning och anpassas efter gruppernas förutsättningar. Han efterlyste mer relevanta tester av kognitiva förmågor som anpassas efter vilket skede av livet personer befinner sig i och jämförde bland annat med idrottstävlingar.
– 70-åringar tävlar inte mot 20-åringar och män tävlar inte mot kvinnor.
Han anser att redan när frågeställningen utgår från att jämföra olika åldersgrupper riskerar äldre att hamna i underläge redan från början, till exempel om tester inte är tillräckligt anpassade för personer som inte ser perfekt eller bygger på snabb reaktionsförmåga.
– I stället för att fokusera på sjukdom och vad som inte fungerar bör frågan ställas tvärt om och fokusera på personernas styrka och det som fungerar bra. ”Hur kommer det sig att så många äldre har så bra taluppfattningsförmåga”?
