Om arbetshjälpmedlens återstående värde efter avskrivning är högst 2 000 kronor brukar Försäkringskassan inte återkräva beloppet.
Jan-Olof Malm från Stockholm gick tidigare i år i pension. För drygt två år sedan fick han ett nytt konferenssystem för att använda som hjälpmedel på jobbet.
– Det var helt ovärderligt för mig för att klara jobbet och kostnaden var totalt 59 000 kronor för systemet. När jag sedan gick i pension fick jag beskedet att om jag ville behålla det så skulle jag behöva betala 35 000 kronor, berättar han.
Anledningen till kostnaden är att ursprungsbeloppet skrivs av med 20 procent per år.
– När jag sedan kontaktade Försäkringskassan fick jag veta att det enda som händer med hjälpmedlen är att de läggs undan i ett lager någonstans, säger Jan-Olof Malm.
– Det är ju arbetshjälpmedel och det är inte meningen att man ska använda dem privat, men jag tycker att det är synd att de inte kommer till användning. Det verkar mest vara en principfråga.
Daniel Hansson är områdeschef för Utveckling och stöd på Försäkringskassan.
– Vi styrs av lagar och regler, säger han.
Han förklarar att arbetshjälpmedel är utskrivna som en del i en rehabilitering där en förutsättning är att man är etablerad på arbetsmarknaden. Och om man går i pension inom fem år så kan man bli återbetalningsskyldig för den del av hjälpmedelskostnaden som ännu inte är avskriven.
– Man kan i de flesta fall fullfölja sin återbetalningsskyldighet genom att lämna tillbaka hjälpmedlet till Försäkringskassan. Den som vill kan också välja att behålla vissa delar om hjälpmedlet består av flera produkter, säger Daniel Hansson.
– Man har alltid möjlighet att föra en dialog med oss om hur man vill göra, säger han.
Om man har haft hjälpmedlet i fem år så är det helt avskrivet och man får behålla det.
– Om värdet understiger 2 000 kronor brukar vi inte göra återkrav, säger Daniel Hansson.
Vad händer med hjälpmedel som lämnas åter till Försäkringskassan?
– Vi tar emot hjälpmedlen. Vi har gjort vissa försök att skänka bort dem, men det skapar en hel del juridiska frågor, säger Daniel Hansson.
Han säger också att det har varit ett tämligen svalt intresse för hjälpmedlen.
– Det är ju inte den allra senaste tekniken. De kan vara slitna och är ofta individanpassade.
Kan man i så fall inte lika gärna låta den ursprungliga användaren behålla dem?
– Vi styrs av lagar och regler. Vi kan bara bedriva sådan verksamhet som vi har uppdrag att göra. Vi kan till exempel inte börja sälja begagnade hjälpmedel.
HRF har varit mycket kritiska mot att hjälpmedlen ska lämnas tillbaka, säger Anders Nordström, ombudsman på HRF.
– Inte minst med argumentet att det idag blir allt vanligare att personer fortsätter att arbeta efter pensionering. Man går i pension från sitt tidigare fasta jobb, men arbetar sedan på frilansbasis som konsult, vikarie med mera.
– Det finns ju till och med bemanningsföretag som specialiserat sig på just denna grupp pensionärer.