Det finns all anledning att vara stolt över HRF:s historia. Vi såg till att det startades skola för hörselskadade, vi byggde upp svensk hörselvård, vi drev fram teleslingor och textning. Vi är och har varit en stark röst för hörselskadades rättigheter och intressen.
Men även om vi har åstadkommit otroligt mycket så finns det mer kvar att göra.
Jag ser hur hörselskadade barn och ungdomar sliter med att hänga med i skolan.
Jag ser hur hörselskadade kämpar på arbetsplatser med dåliga ljudmiljöer, ofta utan hörhjälpmedel.
Jag ser hur hörselskadade stängs ute från kultur, politik och gemenskap, för att tillgängligheten brister.
Jag ser hur hörselskadade inom äldreomsorgen berövas en värdig kommunikation, på grund av okunskap och fördomar.
Vi kan och vi ska nå ända fram
Dessa utmaningar får mig att tänka på Gerda Meyerson, som hösten 1920 började väcka opinion för bättre villkor för hörselskadade.
Hennes brinnande engagemang för rättvisa, delaktighet och alla skulle få en rimlig chans, är en sann inspirationskälla än i dag.
Denna hörselskadade kvinna höjde rösten, visade vägen och lade grunden till en av världens starkaste organisationer för hörselskadade: HRF.
Jag är så tacksam för att Gerda startade den resan – och att jag, du och alla andra medlemmar kan vara en del av den i dag, 100 år senare.
Tillsammans kan vi ta oss till det samhälle Gerda drömde om. Ett samhälle där hörselskadade kan förverkliga sig själva, utan att begränsas av fördomar och andra hinder.
Ja, det är en bra bit kvar, men vi kan och vi ska nå ända fram. Utan tvekan.