Regelbundna uppföljningar kan fånga upp problem i hörselsituationen på ett tidigt stadium. Foto: Mostphotos
För drygt ett år sedan tillsattes en nationell arbetsgrupp som skulle ta fram riktlinjer för hörselvården för gravt hörselskadade. I gruppen igår ÖNH-läkare, audiologer, audionomer, en ingenjör, en kurator, en hörselpedagog samt en representant från Hörselskadades Riksförbund, HRF.
Nu är förslaget ”Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp grav hörselnedsättning” klart och arbetsgruppens ordförande, Åsa Skagerstrand, legitimerad audionom och medicine doktor i handikappvetenskap vid Örebro universitet, presenterade det på ett webbinarium som HRF ordnade i september.
Foto: Örebro Universitet
– Det finns en del faktorer som skiljer hörselvården från andra områden inom hälso- och sjukvård. Bland annat är hörselnedsättning ett kroniskt tillstånd som kräver livslång kontakt. En patient blir inte färdigbehandlad, livssituationen förändras och andra insatser behövs.
Ska höja kvalitén
- Staten och SKR har tecknat en överenskommelse om att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för ett antal sjukdomsområden.
- Vårdförloppen syftar till att skapa en jämlik vård med hög kvalitet i hela landet.
- Arbetet med vårdförloppen ska utgå från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och baseras på bästa tillgängliga kunskap.
Arbetsgruppen ger förslag för ett vårdförlopp för vuxna och ett för barn. I Sverige finns ungefär 25 000 vuxna med grav hörselnedsättning. Arbetsgruppen använder WHO:s definition för grav hörselnedsättning (severe to profound hearing loss) som är tonmedelvärde på minst 65 decibel.
I Sverige har man tidigare använt tonmedelvärde 70 decibel eller däröver för att ställa diagnosen grav hörselnedsättning.
Huvudmålet med hörselvården är att optimera förutsättningarna till kommunikation och delaktighet, men som det är idag finns det stora skillnader mellan regionerna.
– Alla insatser som vi föreslår finns någonstans i landet, men sällan i en och samma region, konstaterar Åsa Skagerstrand.
En skillnad mot idag i förslaget är att fler vuxna med grav hörselnedsättning bör få erbjudande om CI. Detta väcker frågan om kostnaden.
– Initialt kan det bli en ökad kostnad för regionerna men på sikt kommer det att bli en besparing i form av minskade sjukskrivningar, fler kan fortsätta vara yrkesverksamma och ohälsan minskar, säger Åsa Skagerstrand.
Idag börjar man tyvärr att prata om CI för sent, menar hon. Många får inte ens information om möjligheten.
– Alla med grav hörselnedsättning behöver inte CI, men fler behöver få hjälpen. Idag opereras cirka 200 vuxna per år, det kan öka till 250.
Åsa Skagerstrand betonar att CI är kostnadseffektivt.
– Det är en billig operation jämfört med många andra, säger hon.
Annat som sticker ut i förslaget är att patienterna bör kallas till regelbundna uppföljningar, varje år för barn och vartannat för vuxna. Det gör att man kan fånga upp förändringar innan det skapar problem. De återkommande uppföljningarna gynnar inte bara patienten utan underlättar också för professionen.
– Det är enklare om man får träffa patienten regelbundet och kan sätta in åtgärder i tid.
Vårdförloppet är ute på remiss nu och styrgruppen för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (SKS) ska därefter fatta beslut om godkännande, det kan troligtvis ske i början av nästa år. Eftersom regionerna själva bestämmer takten på införandet i vården kan det komma att göras lite olika i landet.
På hrf.se/vad-vi-gor/aktuella-webbinarier finns länk till dokumentet ”Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp grav hörselnedsättning”. Alla kan ta del av det och skicka synpunkter till Statens kommuner och regioner, SKR.
– Vi i arbetsgruppen hoppas på många konstruktiva tankar om förslaget, säger Åsa Skagerstrand.