Har du tänkt på vilken revolution Internet innebar för oss hörselskadade? Utbudet av text ökade enormt och vi fick helt andra möjligheter att ta del av nyheter, information med mera. Vi blev mer delaktiga, både i utbytet med andra och i samhället i stort.
Men de senaste åren har vi upplevt ett bakslag. Poddar och videos utan text har blivit vanligt. Tillgängligheten glöms ofta bort. Och vad värre är: Det finns i dag stora medieaktörer som fullt medvetet vill försämra tillgängligheten för oss hörselskadade.
Dörren slogs igen i ansiktet
på oss hörselskadade.
För ett par år sedan beslutade Sveriges Radio att deras journalister måste begränsa sina texter på webben till tre korta punkter. Efter flera år med nyhetsinslag i textform slogs dörren igen i ansiktet på oss hörselskadade – pang, bom.
Därmed nekas vi tillgång till stora delar av public service – inte minst lokal nyhetsbevakning, där P4-kanalerna har en särställning.
I grunden är det här en demokratifråga. Public service har ett viktigt uppdrag att verka för att innehållet görs tillgängligt för hela
befolkningen. SR har inte bara misslyckats med det – de har valt att misslyckas.
Under hösten har denna fråga tagit en oroande vändning. Tidningsutgivarna (TU) – dagspressens intresseorganisation – målar nu upp text i SVT som ett hot, som måste begränsas. Det påstås att SVT:s artiklar konkurrerar ut lokaltidningarna.
Så huvudlöst – och föråldrat. I dagens medielandskap är det självklart att ljud, bild och text kompletterar varandra. Och att allt som sägs också ska gå att ta del av i text. Vi i HRF är tydliga: Att inskränka hörselskadades tillgång till public service är inte ett rimligt sätt att försöka locka prenumeranter till dagspressen.