Textning handlar inte bara om att fritt kunna välja vilket tv-program jag vill se. Det handlar också om demokrati och trygghet, inte minst i dessa tider.
Sveriges Television (SVT) är den aktör som har kommit längst i det arbetet. I dag textas det mesta av utbudet.
Det här beror i hög grad på att vi i HRF har sett till att det ställs tydliga krav på SVT. Men det beror också på att vi under många år har haft en bra dialog med SVT. Det har gett resultat.
De visar en genuin vilja att utveckla textningen och vi har ett nära samarbete kring att testa nya lösningar, till exempel autotextade regionala sändningar på webben och ljudfunktionen tydligare tal.
Vi ska ta död på unkna förutfattade meningar om textning.
I dagarna ska jag träffa Kulturdepartementet för att diskutera vilka krav staten ska ställa på public-serviceföretagen SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion under de kommande åren.
Vi i HRF anser att allt de erbjuder ska vara textat, oavsett plattform. Det är det enda rimliga, med tanke på de goda tekniska möjligheter som finns i dag.
Självklart behöver även andra mediehus bli betydligt bättre på textning och tillgänglighet, liksom myndigheter, regioner, kommuner och företag. Men vägen dit är kantad av föråldrade föreställningar om textning.
Till exempel påstås det ofta att det är svårt och dyrt att texta. Och det behöver det inte alls vara – inte i dag, när det finns autotextning.
Därför har HRF startat projektet Alla kan texta! Vi ska ta död på unkna, förutfattade meningar om textning. Vi ska visa att det är enkelt att texta och varför det är bra för alla, inte bara oss hörselskadade. Så gör vi skillnad, på riktigt.