– Börja med små förändringar

När Magdalena Forsberg träffar personer för första gången brukar hon berätta att hon hör dåligt.

– Jag vill göra det så att de inte tror att jag är nonchalant om jag inte svarar eller om jag är tyst i en diskussion. Det fungerar väldigt bra – alla visar hänsyn och är hjälpsamma.

Att berätta om hörselnedsättningen är alltså inget som Magdalena har problem med, däremot kan hon erkänna att det inte alltid är lätt att leva med nedsatt hörsel.

– Jag måste alltid vara uppmärksam och kolla så att jag inte missar något. Det är stressande och tar energi. Efter en dag med mycket lyssnande och ljudintryck behöver jag tystnad och vila.

Min pappa har cochleaimplantat sedan flera år.

Redan i grundskolan stod det klart att Magdalenas hörsel var nedsatt.

– Jag minns undersökningarna hos skolsköterskan, när man satt med stora lurar över öronen och skulle lyssna efter ljud. Jag kunde inte höra de dova, mörka tonerna. Det var ingen som blev överraskad för det hände att jag missade sådant som andra hörde, till exempel om det flög en helikopter på avstånd eller annat dovt muller. Dessutom fanns det i familjen, min pappa alltid hört dåligt och har cochleaimplantat sedan flera år, berättar hon.

Magdalena gick i grundskolan på 1970-talet. På den tiden gjordes inga särskilda insatser för elever med lindrig hörselnedsättning. Hon klarade sig bra ändå och trivdes i skolan. Hon fastnade tidigt för idrott och framför allt skidor.

Magdalenas mamma hade tävlat i längdskidor och Magdalena visade tidigt talang även hon. Efter grundskolan flyttade hon till Lycksele för att gå skidgymnasiet. Hon kom med i juniorlandslaget och som sistaårsjunior var hon med och tog stafettbrons i VM i Oberstdorf 1987.

Även om skidor är en individuell sport så är det mycket kommunikation och information som ska uppfattas.

– På samlingar och måltider var det mycket sorl, men jag upplevde inte att jag hade några problem när jag var ung. Idag är det annorlunda, när det är flera personer som pratar har jag svårt att höra, säger hon.

Efter en skada började hon med skidskytte, utvecklades snabbt och tog hem segern i sin första världscupstävling 1995 i Ruhpolding, Tyskland.

1996 fick hon efternamnet Forsberg när hon gifte sig med Henrik Forsberg, även han skidåkare. De följande åren låg all fokus på träning och tävling – en stenhård, inrutad tillvaro som ytterst få klarar. Svenska folket satt bänkat framför tv-apparaterna för att se Magdalena Forsberg kämpa i skidspåren och när kameran zoomade in kunde den uppmärksamme se att hon använde öronproppar.

– Det var när jag hade hållit på med skidskytte ungefär ett år som jag kom att tänka på att det kanske inte var så bra för hörseln. Egentligen är det inte så högt ljud, men det blir 20 000–25 000 skott per år och man har geväret nära örat så totalt blir det mycket. Så jag började använda öronproppar, helt vanliga som man kan köpa på apoteket.

– Då var jag nästan ensam om att ha proppar. Idag är det mer vanligt att skidskyttar använder någon typ av hörselskydd.

Med proppar i öronen var det svårare för Magdalena att uppfatta information från ledare och tränare utmed banan.

– De fick ropa högre, helt enkelt. Och ibland hålla upp skyltar som man kunde läsa. Det är väldigt mycket ljud på en tävling, publiken som väsnas, motorer och högtalare, så det är svårt för alla åkare att höra.

2002 körde hon sin sista tävling, i Holmenkollen, Norge. Före detta elitidrottare kan ha svårt att anpassa sig till ett vanligt vardagsliv, men Magdalena Forsberg har hittat nya arenor och utmaningar, bland annat som programledare och föreläsare.

– Jag nytta av min idrottsbakgrund hela tiden, i allt jag gör – i yrkesliv och privat. Bland annat har jag olika mentala knep för att klara utmaningar och svårigheter. Jag har fortsatt träna varje dag och det gör att jag blir på gott humör och orkar mer. Just orken tror jag är viktig, för man blir väldigt trött av att höra dåligt.

Tävlingsnerverna har satts på prov i tv-program som Mästarnas Mästare (som hon vann 2013) och På Spåret (som hon vann 2021 tillsammans med Claes Elfsberg).

Var det svårt att uppfatta frågorna i På Spåret?

– Det går att justera volymen inne i kupéerna så jag kunde höra.

Så bra är det inte på riktiga tåg. Magdalena Forsberg, som ofta är på resande fot, missar information och utrop.

– Det är ständigt ändringar i tågtrafiken och då är det helt omöjligt att höra meddelandena i högtalarna. Att det ska vara så dåligt 2023 är ofattbart, tycker hon.

Fulltecknad agenda och många resor är de främsta skälen till att hon inte uppsökt hörselvården, trots familjens påpekanden om att hon ”inte hör någonting”.

Det som fick henne att ta tag i problemet för cirka tre år sedan var att hon läste om forskning som visar att det finns en koppling mellan demens och obehandlad hörselnedsättning. Efter att ha sett sin mamma insjukna i demens ville hon minska risken för det.

– De första hörapparaterna jag fick var sådana där som sitter helt i örat. Jag försökte använda dem, men ljudet var hemskt och jag kände mig avskärmad, lite som att vara instängd i en bubbla. Jag hörde sämre med dem än utan. Det skapade osäkerhet och stress.

Hon berättar om en gång när hon stod på scen som moderator och inte kunde höra vad deltagarna som stod alldeles bredvid henne sa. Hon ryser åt minnet.

– Framträdandet hade börjat och jag blev tvungen att så snabbt och omärkbart som möjligt plocka ut hörapparaterna ur öronen. 

Kan du höra frågor från publiken när du är ute och ger föreläsningar?

– Det kan vara svårt. Ibland kan jag gå fram till frågeställaren för att höra. Då måste jag komma ihåg att upprepa frågan i mikrofonen så att alla i publiken hör. Men ibland kan jag inte gå runt, i förra veckan var det 150 personer i en stor sal. Då behöver det finnas en extra mikrofon och någon som går runt med den till alla som ställer frågor. Det här är något som måste planeras i förväg och ibland glöms det tyvärr bort.

I våras gjorde hon ett nytt försök med andra hörapparater. Då fick hon ett par som sitter bakom örat och de trivs hon bättre med. Hon försöker vara flitig med att använda dem, men ibland strular tekniken, vid intervjun har hon problem med anslutningen till mobiltelefonen.

– Jag är totalt oteknisk och kan inte själv lösa det. Lyckligtvis har jag fått instruktioner via mejl så jag ska försöka på nytt. Det finns flera funktioner som jag inte har riktig koll på och eftersom jag ofta är bortrest med jobbet hinner jag inte besöka audionomen, säger hon.

Att vara motiverad att använda sina hörapparater är något som brukar lyftas fram som betydelsefullt för en lyckad hörselrehabilitering. Och motivation är ett ämne som Magdalena Forsbergs tillvaro till stor del kretsar kring just nu. Tillsammans med Tobias Karlsson, hennes danspartner i Let’s Dance 2019 (de kom på andra plats), har hon i år släppt boken Hitta motivationen: Genom livets toppar och dalar. Bokens tema omsätts i en föreställning, Motivationsshowen, som de ger på 11 orter runt om i landet. Där bjuder de på dans, musik och berättelser ur sina liv. De ger tips om hur man hittar motivation i livets olika skeden. Det handlar bland annat om kost, träning, återhämtning, tankar och relationer.

Föreställningen riktar sig till alla människor, oavsett ålder, yrke eller idrottslig bakgrund.

– Små förändringar kan ge stora förbättringar på sikt, säger hon.

Rörelse är ett av tipsen i boken och Magdalena vill särskilt uppmuntra hörselskadade ungdomar att testa olika sporter, även om det kan vara motigt i början. Det finns idag flera nätverk och samarbeten som ska underlätta för alla att idrotta, oavsett funktionsnedsättning.

– Att hålla på med idrott skapar rutiner och det stärker hälsan både fysiskt och psykiskt. Det är extra viktigt idag när många ungdomar mår dåligt.

Någon form av träning eller rörelse blir det varje dag för Magdalena, gärna en löptur hemma i skogen i Ullånger. Under sommaren har en skada gjort att hon inte kunnat springa.

– Jag fick ett litet sår på hälen och det kom in bakterier och blev infekterat. Detta påverkade hälsenan så att den blev inflammerad, säger hon och suckar.

Skadan tog tid att läka och hon kunde inte ha skor, men Magdalena lät sig inte stoppas för en sådan sak.

– Jag cyklade i stället. Med cykelsko på den friska foten och sandal på den skadade. Det var väl inte snyggt, men det kvittar för jag fick komma ut och röra mig, jag behöver verkligen det.

Hon har också nyligen börjat med meditation.

– Det har hjälpt mig mycket nu när jag inte kunnat springa. Jag hade inga förväntningar men märkte faktiskt redan första gången att det får mig att må bra.

Hon blir ivrig när hon berättar om meditationen och tipsar om en app som hon själv använder, den är för nybörjare och man kan testa en vecka gratis.

– Det finns flera appar och annars kan man gå en kurs i meditation.

Liksom med allt annat nytt så ska man ta det i små doser i början, prova på och inte ställa krav på omedelbar effekt, är hennes råd.

Premiären av Motivationsshowen närmar sig och Magdalena säger att det känns pirrigt att ge sig ut på turné. Att stå på scen inför publik är hon van vid, men den gången är det annorlunda – 56 år gammal gör hon debut som show-artist.

Föreställningen ges på teatrar och kulturscener på elva orter. Det ska finnas teleslinga i samtliga lokaler, är det utlovat.

– Jag ska kolla upp det extra, så att det verkligen finns, säger Magdalena Forsberg.