– Att höra dåligt skapar stress

Hon sitter hemma i ett snögnistrande Gävle och berättar om åren med artisteliten i Paris, London och New York. Karin Roiseux säger att hon uppskattar livets olika skeden, att det är här och nu som är det viktiga.

Att vara i nuet är något som hon också lär ut till andra, i kurser i meditation och i föreläsningar.

Karin Roiseux föddes i Frankrike 1973 av en svensk mamma och fransk pappa. De första fem åren bodde familjen i Paris, sen separerade föräldrarna och Karin flyttade till Gävle med sin mamma och bror.

– Jag fann mig snabbt efter flytten. Jag trivdes bra och var glad och social, berättar hon.

I mellanstadiet upptäcktes att hon hade nedsatt hörsel, hörselkurvan dippade i mellanregistret där många av språkljuden ligger. Det talades om hörapparater.

– Det ville jag absolut inte ha. På den tiden var det stora bumlingar och jag tyckte de var jättefula. Att jag måste sitta långt fram i klassrummet kunde jag acceptera men sen fick det räcka med anpassning. Jag var dessutom van vid att höra som jag gjorde och det räckte för mig, tyckte hon.

Emellanåt vandrade hennes tankar ändå in på hörselnedsättningen.

– Särskilt när jag behövde fråga om flera gånger eller säga till folk att jag inte hörde. Jag kunde aldrig tjuvlyssna på samtal.

Karins livsglädje var stark och drömmen om något större än Gävle föddes. Paris låg nära till hands och hon åkte ner till sitt andra hemland utan några särskilda planer på vad hon skulle göra. En kväll när hon var ute och dansade fick hon frågan om hon ville vara med i en nybildad grupp som hette Tricky.

Hon var skeptisk men det var seriöst och hon spelade in en platta. Artist-karriären blev inte lång men Karin hade lärt känna folk i musikbranschen och hon erbjöds jobb med att sammanställa musiktopplistor.

Det här var före internet så allt gjordes manuellt. Hon hade daglig kontakt med olika verksamheter, samlade in statistik, sammanställde listorna och skickade ut dem med fax en gång i veckan.

Radiostationer, tidningar, skivbolag och skivbutiker väntade på listorna, de hade stor betydelse för deras försäljning. Jobbet var ansvarsfullt och ganska stressigt men Karin tyckte det var kul.

Topplistejobbet öppnade nya dörrar. En stor musiktidning frågade om hon med kort varsel kunde göra en intervju med en en känd artist inom elektronisk musik som var i stan.

– Jag hade aldrig gjort något liknande men ville inte missa chansen så jag sa ja, skaffade en diktafon och kastade mig iväg i taxi. Några frågor hade jag inte hunnit förbereda och det var avsatt 20 minuter för intervjun, men efter en timme satt jag fortfarande och pratade med technoartisten Sven Väth och vi hade hur trevligt som helst. En god vän som är journalist hjälpte sedan till med texten.

Det blev starten på en ny karriär. När ett skivbolag fick en ny artist så blev det Karin som skulle göra en intervju. Hon hade även tv-jobb som reporter på en fransk musikkanal.

– Jag har träffat många av 90-talets stora artister, även några svenska som Dr Alban, Ace of Base, Stakka Bo och E-Type. Samtalen ledde ibland till vänskap och jag har än idag kontakt med flera från den tiden.

Så småningom började hon själv leta efter talangfulla musiker som stod utan kontrakt.

– Jag tänkte att det här skulle jag vilja jobba med och plötsligt ringde tre olika skivbolag och erbjöd mig att jobba med exakt detta!

Hon valde det som hade den typen av musik som hon gillade mest; club- och dansmusik inom house, pop och techno.

Vid 21-års ålder blev Karin chef på franska skivbolaget Happy Music. Hon nosade upp både okända och kända artister i hela världen som hon sedan lanserade, skötte förhandlingar och skrev avtal för. Det var en mansdominerad bransch med stenhård konkurrens.

– Jag jobbade alltid. På dagarna var jag på kontoret, skrev avtal, gjorde planering och skötte allt administrativt. På kvällarna var det ofta middag med artister och kunder eller en DJ-spelning eller konsert, ibland fortsatte det långt in på nätterna. Det kunde också vara tv-sända galor med prisutdelningar och efterfester.

När jag vaknade på morgnarna såg jag fram emot att gå till jobbet

Bland artisterna som hon signade under denna tid finns Robert Miles, med dundersuccén Children, och gruppen Faithless, som gjorde suggestiv dansmusik.

Eftersom hon jobbade med sitt stora intresse tyckte hon inte arbetsbördan var några problem.

– När jag vaknade på morgnarna såg jag fram emot att gå till jobbet. Jag ville leverera och njöt när det gick bra för mina artister.

Efter sju år i Paris tyckte hon det var dags för förändring.

– Jag ville sluta på topp när listettorna avlöst varandra. Så jag sa upp mig och åkte i väg för att hälsa på en kompis som just flyttat till New York. När jag var där läste jag att ett stort skivbolag som jag såg upp till hade startat i kontor i London och sökte en chef. Min kompis sa att det var ett jobb för mig så jag sökte och fick komma på intervju. De hade träffat hundratals sökande men redan dagen därpå ringde de och erbjöd mig jobbet. Mitt flyttlass som precis kommit till Sverige fick skickas till London.

I London jobbade hon i 1,5 år som Europachef för  Twisted Records/Universal Music.

Karin flyttade därefter till New York för att jobba på bolagets huvudkontor. Omställningen till USA gick lätt.

– Jag har ett sätt att jorda mig som gör att jag snabbt känner mig hemma. När jag kommer till lägenheten där jag bor och stänger dörren om mig så är jag hemma – oavsett om det är i New York eller Gävle.

Detta var före sociala mediers tid. Före strömmad musik, appar och ständiga pushnotiser i mobilen. Men digitaliseringen var på gång och Karin bestämde att det var dags att återvända till Sverige. När milleniet var nytt inledde hon sin nya tillvaro i Gävle.

Hon startade egen verksamhet som konsult för skivbolag och tog också jobb som butikschef och inköpsansvarig för konfektion i en sportaffär. Karin såg inga begränsningar i hur mycket hon kunde jobba. Det höll i ett par år – sen blev det tvärstopp. En dag på jobbet rasade hon ihop.

– Det svartnade för ögonen, sen minns jag inte mer av händelsen men jag vaknade hemma i min säng, helt utmattad.

Hon hade ingen aning om hur hon hamnat där eller vilken dag det var. Hjärnan var trög och hon mindes inte namnen på folk som hon känt hela livet.

– Jag hade drabbats av en panik­ångestattack orsakad av utmattning. Jag var väldigt sjuk och under två års tid var jag i stort sett sängliggande. Det var skrämmande och jag undrade hur mitt liv skulle bli, jag var inte ens 30 år. 

Varningssignalerna hade funnits där; magproblem, sömnbesvär, tankspriddhet, ont i kroppen – men hon ignorerade dem och körde på i högt tempo. Dessutom tyckte hon själv att hon levde hälsosamt.

Karin, vars liv kretsat kring musik, kunde nu inte lyssna på något. Hon ville ha tystnad men inte ens det kunde hon få på grund av skärande tinnitus. Hon klarade inte heller att läsa eller ens att titta på tv eftersom det blev för mycket intryck. Magsmärtorna plågade henne dygnet runt.

– Sjukvården hade ingen hjälp som fungerade, jag kände mig som ett experiment.

Hon började leta efter andra verktyg för att bli frisk och hittade meditation. Det blev en vändning. Efter två års sjukskrivning kunde hon starta resan mot tillfrisknande. Hon studerade naturmedicin och meditation och startade Hälsokliniken Gefle. Hon bildade familj, fick sonen Alfred och kände sig starkare än på länge.

Då drabbades hon plötsligt av ansiktsförlamning.

– Jag blev skickad till en öron, näsa, halsspecialist för undersökning där det bland annat ingick en hörselundersökning.

Ansiktsförlamningen gick över av sig själv, vad som orsakat den var oklart, men hörseltestet fick läkaren att utbrista ”Du är verkligen bra på att läsa på läppar”.

– Han skrev remiss till hörselvården och där fick jag mina första hörapparater. Vilken befrielse! Jag blir mindre hjärntrött och slipper säga ”va” hela tiden. Det var en fantastisk upplevelse att kunna höra småljud, även jobbigt ibland, men mest häftigt. Jag ångrar att jag inte skaffade hörapparater tidigare, säger Karin som nu är inne på sitt andra par.

I sitt arbete möter hon människor med olika hälsoproblem. De kan ha en utmattningsdepression, mag- och tarmproblem, varit med om en olycka eller haft en hjärnblödning som de kämpar sig tillbaka efter.

Många berättar att de har tinnitus eller är ljudkänsliga, men det är inte så många som säger att de hör dåligt, fast Karin märker att de säger ”va” eller helt enkelt missar instruktionerna som hon ger.

– Det är så synd att de inte tar hjälp! Jag rekommenderar alla med nedsatt hörsel att skaffa hörapparater. Jag visar mina apparater och då blir de förvånade, säger Karin som har fått flera av sina kunder att kontakta hörselvården.

Hon är övertygad om att träning i mindfulness och avslappning kan underlätta vid hörselrehabilitering.

– En audionom berättade att i England rekommenderas man att delta i en kurs för att lära sig avslappningsövningar innan man får prova ut hörapparater. För mig är det logiskt, att höra dåligt skapar stress och spänningar i hela kroppen. Det måste man komma till rätta med.

Musik är åter en del av hennes liv och hon använder den till och med i meditation.

– Musikterapi är ovanligt i Sverige, men de flesta som provar är positiva. Musiken gör det lättare att stänga ute annat brus i sinnet och ger en själslig resa. När man sitter i meditation upplever man musiken på ett annat sätt.

Oftast sker meditationen dock i tystnad, eller med naturens ljud i bakgrunden – Karin ordnar ibland kurser i meditation i skogen.

– Inget skapar sådant lugn i mig som naturen. Och nu kommer våren med fågelsången, den är magisk.