Hur många beställer skrivtolk på högskolan?
– Vi ser en tydlig trend att efterfrågan ökar. Under åren närmast före 2015 har vi bristande statistik, men en rimlig uppskattning är att det genomfördes ett hundratal skrivtolktimmar årligen, men 2015 tog det fart och ökade till 2 000.
– 2017 hade det ökat till 2 600 och prognosen för 2023 är 4 800 tolktimmar.
Vad innebär tolktimmar?
– Det behövs alltid två tolkar som kan byta av varandra så det motsvarar alltså hälften så många föreläsningstimmar.
Vilka är det som bokar skrivtolk?
– De allra flesta är hörselskadade, men det finns också ett fåtal döva som använder skrivtolk, i första hand på föreläsningar.
Vad är orsaken till ökningen?
– Det är svårt att svara på. En orsak kan vara att allt fler döva och hörselskadade studenter söker sig till högre utbildning.
Hur ser du på framtiden?
– Jag är lite oroad. Om den här utvecklingen fortsätter kommer det att saknas skrivtolkar. Man behöver kraftigt se över nyrekryteringen.
– Vi har tagit kontakt med Myndigheten för delaktighet samt HRF, UH och organisationerna för döva för att diskutera frågan.
– En annan utmaning framöver är att få tag på tolkar som kan tolka på engelska.
Händer det att ni inte kan erbjuda tolk?
– Väldigt sällan.
– Tolkuppdrag inom Regionens tolkcentral kanske går att genomföra en annan dag, men inom utbildningstolkning så kan det bli först kommande termin. Därför är det viktigt att vi inte har tolkbrist.
Hur många tolkar har ni som jobbar åt er?
– Det är ungefär 50–70 tolkar, både skriv- och tecken-språkstolkar, och ungefär 40 tolkanvändare som ska samordnas varje vecka.
– Vi har två heltidsanställda skrivtolkar och vi anlitar tolkar via externa leverantörer. Vår ambition är att alltid ha en hög kontinuitet så att samma tolkar är med på samma utbildningsprogram. Att tolka föreläsningar kräver omfattande förberedelser, till exempel med att skapa anpassade förkortningslistor och tolkarna blir duktigare och duktigare när dom lär sig mer om ämnet.
Utbildningstolkning
- Lärosäten som har studenter med hörselnedsättning, dövblindhet eller dövhet ska erbjuda utbildningstolkning.
- De lärosäten som ingår i tolksamarbetet med Stockholms universitet: Uppsala universitet, Umeå universitet, Karolinska Institutet, Södertörns högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Är det svårt att hålla ihop?
– Vi använder ett schemaläggningsprogram där vi gör upp ett preliminärt schema för fyra till sex veckor framåt.
– Varje kurs/program har en huvudtolk som har ansvar för att hålla kontakt med institutionen och se till att man får förberedelsematerial inför föreläsningarna.
Vad har du själv för bakgrund?
– Jag började som teckenspråkstolk och var den första teckenspråkstolk som anställdes vid Stockholms universitet, 1987.
Hur ser det ut beträffande teckenspråks-tolkningen?
– Beställningarna har minskat en aning, men jag kan ännu inte säga om det är en trend.
Hur ser du på er roll inom universitetet?
– Alla lärosäten har ansvar för att tillgängliggöra sin verksamhet och måste avsätta en del av sina anslag till detta. Staten har också en påse med pengar i nationella medel som man kan ansöka om.
– Vi försöker informera om vår verksamhet. Alla hörselskadade och döva har rätt till skrivtolkning, men jag är osäker på om alla studenter känner till det