Allmänhetens bidrag är ryggraden i HRF:s ekonomi

Den här onsdagsförmiddagen när Auris är på besök ringer alla till personer som redan är givare. Så här kan det låta. ”Hej, jag heter Anna och ringer från Hörselskadades Riksförbund. Du var ju så vänlig att du skänkte pengar till HRF förra året, nu undrar jag om du kan tänka dig att fortsätta ditt fina stöd även denna gång?”
Men det är ingen som själv ringer några telefonnummer, sedan 2012 sker allt via ett dataprogram.

Samtalen går antingen till personer som tidigare har gett gåvor, eller enligt listor med telefonnummer som köpts in från ett adressföretag där de som är registrerade i Nix-registret är bortplockade.

HRF har i dag tre insamlingskontor, förutom i Göteborg finns ett i Linköping och ett i Huskvarna samt några hemförmedlare som arbetar hemifrån. Kontoren använder samma datasystem och ringer givare över hela landet. Under 2019 gav insamlingen intäkter på nästan 37 miljoner kronor, vilket motsvarar mer än hälften av HRF:s totala intäkter. Under ett år stöds HRF av över 100 000 givare.

Patrik Ek är ansvarig för kontoret i Göteborg och har varit med ända sedan 1990-talet. Totalt arbetar omkring 75 personer som gåvoförmedlare åt HRF, varav drygt hälften vid Göteborgskontoret.

De jobbar i fyratimmarspass fördelade över veckans alla dagar, allt i från åtta timmar i veckan till upp emot 30–40 timmar. Majoriteten arbetar ungefär motsvarande halvtid.
– Alla har olika bakgrund, men de flesta är pensionärer och har det här som en bisyssla. De får bestämma hur många dagar de vill jobba och får sedan ett fast arbetsschema, säger Patrik Ek.
När han söker personal letar han efter personer som vill ha ett långsiktigt extraarbete och många av gåvoförmedlarna har arbetat i minst 10–15 år på Göteborgskontoret.
– Vi har numera inte någon personalomsättning alls, säger han.
– Någon har sagt till mig ”Det här är mitt PRO och det är kul att komma hit och få träffa likasinnade”.

Patrik Ek betonar att det handlar om en seriös verksamhet som granskas av Svensk insamlingskontroll, vilket det så kallade 90-kontot är en garanti för.
– Det är också väldigt viktigt att förmedlarna har god kännedom om HRF, alla får till exempel Auris.
De som skänker pengar får som motprestation en gåva som kan bestå av julkort, korrespondenskort eller brevmärken. De har också möjlighet att prenumerera på HRF:s nyhetsbrev Givaren som skickas ut ett par gånger om året. Det innehåller bland annat aktuell information om vad HRF arbetar med.
– Vi frågar både om engångsgåvor och om att bli månadsgivare med autogiro, men vi jobbar för att få fler att bli månadsgivare.
Förmedlarna vet inte i förväg om personerna de ringer till är hörselskadade eller om de är medlemmar i HRF.
– Det är många HRF-medlemmar som även stödjer insamlingen, säger Patrik Ek.
– Det händer ofta att vi träffar på hörselskadade som har frågor. Då hänvisar vi dem till Hörsellinjen och berättar även om hur de kan bli medlemmar i HRF, säger han.

Det är viktigt att förmedlarna har god kännedom om HRF

Ett typiskt samtal till en ny givare börjar med att man berättar om förbundet och vad HRF gör.
Till exempel att man arbetar för en rättvis hörselvård i hela landet, stödjer hörselforskning, kämpar för bättre ljudmiljö och om framgångar som förbundet har bidragit till som hörselscreening för nyfödda barn.
– Men när någon säger nej så respekterar vi det. Det är inte telefonförsäljning där vi ringer och tjôtar. Det handlar mycket om sunt förnuft, säger han.
Det görs inte heller några slutliga överenskommelser på telefon med givarna och den som får ett inbetalningskort har alltid möjlighet att i lugn och ro läsa igenom materialet innan man bestämmer sig.
Gunn Andersson, 77, är en av dem som har jobbat längst på kontoret. I 21 år har hon samlat in pengar åt HRF.
– Det var inte meningen att jag skulle bli kvar här så länge, men jag tycker det är roligt. Och så ger det mig en anledning att komma utanför dörren, att bara gå hemma kan annars lätt bli lite tröttsamt.
Gunn är numera själv också hörselskadad.
– Jag hör bara på ett öra så jag har halv hörsel, säger hon.

Hur är det att försöka övertyga folk om att bli givare?
– Det är väldigt sällan folk blir tykna och ilskna. Bara man pratar vänligt går det ofta bra. Jag brukar bland annat lyfta fram att HRF arbetar för att det ska bli bättre för hörselskadade och bidrar till att det blir mer forskning samt att pengarna sätts in på ett kontrollerat 90-konto.

En annan veteran på kontoret är Margrethe Hardenklo, 74. Hon har arbetat med insamling för HRF sedan hon för drygt tio år sedan gick i pension från ett jobb som projektledare.
– Jag trivs bra här. Det är trevligt med ett jobb där man får mycket kundkontakter.

Ett otroligt fint förtroende

Förra året kom det in nära 37 miljoner kronor via HRF:s insamlingsverksamhet. Det mesta var små och stora gåvor från privatpersoner.

– Vårt arbete för hörselskadade skulle inte vara möjligt utan allt detta stöd från enskilda människor. Det är ett otroligt fint förtroende – och ett kvitto på att det vi gör är viktigt för väldigt, väldigt många, säger Mattias Lundekvam, HRF:s förbundsordförande.
Pengarna används bland annat till organisationens arbete för en bättre och jämlik hörselvård, stöd till forskning, informationsinsatser och olika kampanjer.
– Vi hade utan tvekan haft ett helt annat samhälle om HRF inte hade haft insamlingen, tror Mattias Lundekvam.

– Tack vare stödet från allmänheten har vi lyckats driva igenom till exempel textning på bio och i public service, hörseltester på BB, sms-larm till 112, dubbla hörapparater inom hörselvården – för att inte tala om allt det stöd vi ger till tusentals hörselskadade via vår rådgivningstjänst Hörsellinjen.

Pengarna från insamlingen motsvarar mer än hälften av HRF:s totala intäkter på cirka 65 miljoner kronor.
Som jämförelse uppgår det årliga statsbidraget till 8 miljoner kronor och förbundets andel av medlemsavgifterna är omkring 2 miljoner kronor. Utöver detta kommer pengar in genom arv, fonder, gåvor med mera.