Här kan du få hjälp med digitala problem

Närmaste bibliotek och Seniornet är två ställen man kan vända sig till för att få vägledning i den digitala snårskogen. Det tipsar Terese Raymond som är nationell koordinator för Digidelnätverket, ett nationellt kunskapsnätverk för aktörer som på något sätt arbetar med digital inkludering.

I dagsläget lever närmare sex procent av svenskarna i digitalt utanförskap, alltså använder internet sällan eller aldrig. Siffrorna kommer från Internetstiftelsens rapporter och de visar också att av dem som är i digitalt utanförskap är andelen med funktionsvariation dubbelt så stor som bland befolkningen i stort.

– Personer med hörselnedsättning är egentligen är en grupp som man skulle kunna nå ganska bra med digital information, eftersom text- och bildmaterial kan passa bra i kommunikationen. Men det är svårt att nå den som inte är digital med digitala medel, säger Terese Raymond.

I dag finns ingen myndighet som har det uttalade övergripande ansvaret för digital inkludering. Snarare är det personer som möter den här gruppen i vardagen som erbjuder hjälpen ut ur utanförskapet.

Biblioteken har en väldigt viktig roll. På Örebro stadsbibliotek erbjuder man till exempel ”digitala första hjälpen” till medborgarna.

– När det inte är pandemi har vi drop in-tider, så det bara är att komma med sina problem. Vi samarbetar också med lokala föreningar som HRF, Kultur för seniorer, SPF, PRO och Seniornet, säger Fredrik Röös, bibliotekarie.

Även på Stockholms bibliotek har man digital första hjälpen.

– Nu under pandemin har vi digital hjälp online, där man kan få hjälp över nätet via textchatt och bildchatt på vissa klockslag, säger Gundela Pettersson, biträdande enhetschef på Norrmalmsenheten.

Varken i Örebro eller Stockholm är verksamheten i bibliotekets lokaler särskilt anpassad för personer med hörselnedsättning, men rådgivningen sker ofta öga mot öga och innebär därmed  möjligheter för avläsning, omfrågningar och förklaringar.

Samma sak gäller när den ideella föreningen Seniornet, där seniorer lär andra seniorer om IT, vid träffar i icke pandemi-tider. Föreningen finns på cirka 45 platser i Sverige.

– På våra träffar sitter vi intill personer och ger datorhjälp, vi berättar och hjälper till med datorn och mobilen, säger Carl-Olof Strand, vice ordförande i Seniornets riksorganisation och även aktiv lokalt i Seniornet Tyresö.

Just nu är Seniornets verksamhet digital, men normalt ordnar man även föreläsningar på IT-tema.

Ett problem är att de lokala klubbarna ofta håller till i lånade lokaler där de inte kan styra över sin utrustning, därför kan det vara svårt att garantera till exempel teleslinga eller annan ljudutrustning. Seniornet har dock en webbsida som heter Handledarguiden med tips om vad handledare kan göra för att verksamheten ska vara tillgänglig för personer med hörselnedsättning. Bland annat lyfts betydelsen av bra ljus och ljud och möjligheter som textning av filmer och skrivtolkning.

Detta tog Seniornet i Nacka fasta på när det var dags för digitalt årsmöte. Då anlitades  skrivtolk för att texta det som sades. Idén kom från Monika Larsson som är ordförande i HRF i Nacka och även medlem i Seniornet Nacka.

– Vi följer inte upp vilka som använde skrivtolken, men vad jag förstår är många positiva till det.

Monika märker att många i hennes HRF-förening har stor respekt för det digitala.

– Vi försöker själva ordna ett digitalt medlemskafé framöver och jag har bara fått en enda reaktion på inbjudan, det var från en person som sa att den var för oteknisk för att våga koppla upp sig, säger Monika Larsson.

 Terese Raymond på Digidelnätverket önskar att intresseföreningar såsom HRF skulle få projektmedel för att scanna marknaden och kunna erbjuda utbildningar som riktar sig direkt till personer med hörselnedsättning.

– De skulle kunna testa materialet som finns och se att det håller måttet och kan anpassas till en viss målgrupp, säger hon.

Hon uppmanar äldre med hörselnedsättning som behöver digital utbildning att kontakta kommunen eller det lokala bibioteket.

– Jag tror många kommuner skulle vilja bidra till att starta verksamheter som kan minska det digitala utanförskapet. Men ibland är det svårt för kommunen att känna till vilka behov som finns, säger hon.